Mynt för besittningar och nöd
Svenska rikets expansion under 1600-talet innebar till exempel att nya, tidigare utländska områden införlivades. Med tanke på att metallvärdet var det väsentliga i dåtidens ekonomi var det inte nödvändigt att prägla nya mynt, men det hade ett stort symbolvärde. Genom att prägla mynt med den svenske monarken visade man att området var svenskt.
Mellan 1561 och 1878 hade Sverige landområden långt utanför sina gränser. De var besittningar i Baltikum och Tyskland, ockuperade orter i Tyskland och Polen samt en koloni i Västindien. I Östersjöområdet präglade Sverige mynt, besittningsmynt, men i Västindien använde man andra länders mynt för enkelhets skull.
En del av besittningsmynten gällde polska områden. Det var en del av den långdragna kampen mellan de två grenarna av Vasafamiljen och därmed om rätten till den svenska kronan. Den sista kampen stod mellan Gustav Vasas två ättlingar Karl XI och Johan II Kasimir.
Besittningsmyntet med valör 18 Groschen präglades förmodligen i samband med att svenska trupper ockuperade staden Torun mellan 1654 och 1658. Det är av silver och väger 5,69 gram. På myntets åtsida syns Karl X Gustavs profil.
Den polska staden Stettin tillhörde Sverige i flera perioder. Stadens strategiska läge invid Östersjön gjorde att den ockuperades och belägrades många gånger genom historien. Besittningsmyntet med Karl XI:s profilbild präglades 1673, året efter den siste polske Vasaättlingen Johan II Kasimirs död. Det har valören 1/3 Riksdaler och är av silver med en vikt på 8,53 gram.
Nya mynt för att rädda riket
Efter många års krig befann sig Sverige 1715 i ekonomisk kris. För att stärka stadskassan bestämde kung Karl XII att mynt i silver och koppar skulle växlas in mot nödmynt. Eftersom ett mynts värde var kopplat till metallens värde innebar det att befolkningen skulle förlora pengar. Kungen lovade att alla skulle få tillbaka värdet av pengarna de växlat in när krisen var över.
Den officiella benämningen på nödmynten i koppar var mynttecken. Ett av dem kallades ”kronan”. Åsatt valör var 1 daler silvermynt och vikten 3,6 gram. De skulle i värde motsvara det betydligt tyngre (756 gram) plåtmyntet med samma valör. Mynttecknet med kronan och årtalet 1715 utkom 1716. Det är graverat av Arvid Karlsteen i Stockholm.
Mynttecknet Publica Fide (= Allmänhetens förtroende) utkom också 1716. Även i detta fall är det graverat av Arvid Karlsteen. Det blev det andra i nödmyntsserien och skulle följas av flera. Åtsidans motiv, kvinna med spira och trekronorssköld, bygger på en brittisk medalj från 1600-talet och blev senare förebilden till den nationella personifikationen Moder Svea. Publica Fide väger dubbelt så mycket – 7,2 gram – som föregående mynttecken med kronan.
Trots kung Karl XII:s försäkringar om att mynttecknen var en tillfällig åtgärd blev det slutligen uppenbart att statens finanser var uttömda. Efter kungens död fortsatte dyrtiderna och landets ekonomiska besvär. Kungen lämnade efter sig ett stympat rike med krossad ekonomi. Sveriges Stormaktstid var över.
