Under 1800-talet förändrades det svenska samhället i rasande fart. I den här tidslinjen kan du följa sex entreprenörer som levde under industrialiseringen. Skrolla ner för att välja vem du vill följa!

I arbetet med tidslinjen har vi använt AI för att skapa rörligt material. Filmerna ska därför ses som illustrationer som förmedlar en upplevelse av en historisk situation men inte som ett historiskt dokument.

Så har vi använt AI på tidslinjen

Berättelser från industrialiseringen

1800-talet har varit ett händelserikt århundrade. Fabrikerna, järnvägen och alla nya uppfinningar har förändrat samhället i grunden. Den svenska ekonomin har vuxit snabbt och exporten av varor som trä, havre och pappersmassa till andra länder har ökat kraftigt. Under andra halvan av 1800-talet mer än fördubblas Sveriges BNP per capita. Sverige har startat sin resa mot att bli ett rikt land.

Vägen framåt

1900

Nu börjar det lysa runt om i Sverige. År 1893 finns 100 elektriska anläggningar i landet. Störst skillnad syns inom industrin och för dem som arbetar. Med elektriskt ljus kan man arbeta i skift och många industrier bygger egna elektriska anläggningar – först för belysning och senare även för att driva motorer.

Det lyser!

1893

År 1879 bryter en stor strejk ut bland arbetare på sågverken runt Sundsvall efter att arbetsgivarna sänkt lönerna. Som mest är det nästan 6 000 arbetare som vägrar jobba. Under slutet av 1800-talet börjar allt fler organisera sig i fackföreningar, där arbetare går ihop för att få högre löner, kortare arbetsdagar och bättre arbetsvillkor. Fackföreningarna samlar även in pengar till arbetslösa och sjuka.

Fackföreningar – arbetarna organiserar sig

26 maj 1879

Under andra halvan av 1800-talet blir dagstidningarna stora. I tidningen kan man läsa vad som händer i Sverige, men också i världen. På 1870-talet har flera pappersbruk börjat tillverka papper av trä, som det finns gott om i Sverige. Det gör att man kan tillverka billigare tidningspapper. Nya uppfinningar gör också att det går snabbare och blir billigare att trycka tidningarna. Med hjälp av telegrafen och senare telefonen färdas nyheter i expressfart och tidningstryckerierna går på högvarv.

Nyheter!

1870-tal

Åren av missväxt och svält gör att många börjar drömma om ett annat liv. Allt fler väljer att lämna Sverige och i slutet av 1860-talet sker den första stora vågen av emigration till Amerika. Tack vare ångmaskinen finns det nu ångfartyg som gör resan över Atlanten både snabbare, billigare och bekvämare. Mellan år 1821 och 1930 utvandrar ungefär 1,2 miljoner svenskar till Amerika – nästan en femtedel av Sveriges befolkning.

Drömmen om Amerika

1869

Våren år 1867 blir ovanligt kall. Sommaren dröjer och vintern vägrar släppa sitt grepp. Värst är det i Norrland. Det blir missväxt i Sverige och tusentals människor svälter ihjäl. Svälten gör så småningom att många väljer att lämna landet.

Skördarna slår fel

1867

År 1865 går Sverige med i det internationella frihandelssystemet. Det gör att det blir billigare att handla med andra länder – tullarna på varor som importeras och exporteras minskar. Nu kan företag lättare köpa varor från andra länder och sälja sina produkter utomlands. Frihandelssystemet leder till att Sveriges export ökar och en av de viktigaste varorna är järnmalm. Järnet används bland annat i de nya fabriker som byggts under 1800-talet. Från 1865 till början av 1900-talet ökar järnmalmsexporten från omkring 10 000 ton till 3,5 miljoner ton.

Sverige i världen

1865

Den 18 juni 1864 kommer en ny lag om näringsfrihet. Den säger att vem som helst, kvinna eller man, stadsbo eller landsortsbo, får starta företag. Ogifta kvinnor får samma rättigheter som män men för gifta kvinnor är friheten fortfarande begränsad. Till exempel får gifta kvinnor bara anställa sina egna barn i företaget.

Företag för alla!

1864

Sverige är på väg att förändras. Med hjälp av uppfinningar och nya sätt att fördela åkermark har jordbruket blivit mer effektivt. Nu kan fler och fler kan börja arbeta med andra saker än att odla sin egen mat. En del av dem som bor på landsbygden börjar bryta upp och flytta in till städerna. I städerna myllrar det av människor, jobb och möjligheter. Men livet i staden är hårt. Medellivslängden är nästan tio år kortare än på landsbygden. År 1860 börjar andelen människor i städerna sakta att öka. Men nästan nittio procent av landets befolkning bor fortfarande på landsbygden och det ska dröja lite innan urbaniseringen tar fart på riktigt. Först på 1930-talet är det lika många som bor i städer som utanför.

Staden lockar

1860

År 1856 invigs den första järnvägen för allmän trafik i Sverige. Jämfört med andra länder i Europa är Sverige ganska sena med järnvägen, i England invigdes den första sträckan redan år 1825. Tågen blir viktiga för hur Sverige utvecklas under 1800-talet. Med järnvägen blir det möjligt att transportera varor från fabriker runt om i landet, men också mat från gårdar på landsbygden. Dessutom förändras människors vardag när allt fler kan resa långväga.

Järnvägen binder samman landet

1856

År 1848 kommer en ny lag i Sverige: Lagen om rätten att bilda aktiebolag. Aktiebolagen är en form av företag där ägandet kan delas upp mellan flera olika personer genom att de köper aktier (andelar) i bolaget. Syftet med aktiebolagen är bland annat att det ska bli lättare för företagen att få in pengar till stora projekt, till exempel för att bygga järnväg. Men den nya lagen innebär också att företagens ägare inte riskerar att förlora lika mycket pengar om företaget går i konkurs. På så sätt hoppas man att fler ska våga investera i företag.

En ny lag som underlättar

6 oktober 1848

Under 1800-talet sker en av de största förändringarna av skolan som har ägt rum i Sverige. Folkskolan införs och nu ska alla barn ha möjlighet att utbilda sig. Men till en början är det få som får gå i skolan. Nittio procent av befolkningen bor på landsbygden och många barn behöver hjälpa sin familj med jordbruket.

Skolan förändras 

18 juni 1842

Skolan förändras

Världshändelser

1842

1848

1875

1879

Anna Stina föds i februari 1828. Hon växer upp på gården Skaffarbo i Garpenberg i Dalarna.

Anna Stina föds

8 februari 1828

Åren av missväxt påverkar även Anders och Anna Stina. Torkan gör att skörden av havre och råg blir mycket sämre än vanligt, och det blir svårare att få ordentligt med hö till korna. I stället får man samla löv som foder till vintern. Ändå klarar sig Anders och Anna Stina bättre än många andra. Anders uppdrag som nämndeman i domstolen och som skiftesgodsman ger extra inkomster under missväxtåren. Dessutom har de pengar sparade – det gör att de kan fortsätta betala ut lön till alla sina anställda.

Missväxten drabbar Dalarna

1868

Anna Stina bor kvar på Hyttbäcken fram till sin död år 1907. Begravningskalaset varar i tre dagar. I dagboken skriver hennes barnbarn: ”Farmor begraftes. (stor ståt)”

Anna Stina dör

20 augusti 1907

Anders och Anna Stinas son Johan och hans familj tar över Hyttbäcken. Anna Stina bor kvar på gården. Johan har en spännande tid framför sig. Mycket har hänt inom jordbruket och mycket kommer att hända framöver. Den nya tekniken skapar nya förutsättningar. För några år sedan kom Mjölkseparatorn – en maskin som skiljer grädden från mjölken. Den sparar mycket tid för bönderna. Om några år kommer Johan köpa ett tröskverk och en radsåningsmaskin. Då kommer han inte längre behöva så för hand, och det blir lättare att rensa skörden.

Förändringarnas tid

1892

Anders är sjuk. Han har haft feber och hosta och har tappat mycket vikt. Men det värsta är tröttheten. Han har fått lungsot, en bakterie som smittar via luften. Än så länge finns det inget botemedel. På nyårsafton dör Anders, 61 år gammal. Han begravs två veckor senare. Anna Stina sätter in en dödsannons i tidningen för sin "ömt älskade make". Nu är hon änka.

Lungsot

31 december 1889

Allt fler bönder får det svårt. Tidigare kunde de sälja sina produkter utan konkurrens från utlandet. Men ångbåtar, järnvägar och sänkta tullar har gjort att importen av varor som råg och vete från andra länder har ökat. För många är det bra – utländska varor är ofta billigare än svenska och priserna sjunker – men för vissa av Sveriges bönder får det negativa konsekvenser. Anders och Anna Stina är kritiska mot frihandelsavtalet som Sverige skrev under för några årtionden sedan för att sänka tullarna på importerade varor. År 1884 skriver de i sin dagbok: ”Stillhet i affärer och ondt om penningar. Sveriges jordbrukare i knappa omständigheter - en frukt av den rådande frihandeln.”

Konkurrens

1884

Trots kris i världen får Anders och Anna Stinas kor en ny ladugård. Det finns plats för 28 kor. In i ladugården flyttar bland annat Brunetta, Hjertros, Salgås och Docka. För att öka produktionen importerar Anders och Anna Stina koraser som ger mer mjölk. De för noggranna anteckningar över kornas mjölkproduktion och fetthalten i mjölken. Men de nya korna behöver också ordentligt med foder. För att de ska få tillräckligt med mat behöver Anders och Anna Stina använda en större del av sina åkrar för att odla mat åt djuren.

Ny ladugård och importerade kor

Vädret har varit på böndernas sida och skörden på gården har varit bra. Men i världen är det ekonomisk kris och det drabbar även Sverige och dess bönder. Efterfrågan på varor är inte längre lika stor som produktionen. Det finns ett överskott. Priserna faller och man får inte så mycket betalt för sina varor som man tänkt sig. Många blir skuldsatta och går i konkurs, men Anders och Anna Stina klarar sig.

Kristider

18 september 1879

Gården är tom på människor. Alla har farit för att se Kungen som ska inviga stationen i Storvik. Den är en del av Norra Stambanan, en järnvägssträcka som börjar i Stockholm och som snart ska sträcka sig upp till Ånge i Västernorrland. Tåget kommer göra livet lättare för Anders och Anna Stina. Under flera årtionden har de åkt häst och vagn till Stockholm där de säljer smör och köper socker och kaffe. Smöret är en viktig inkomstkälla för dem. Med häst och vagn har resan tagit fem dagar, men med det nya tåget går det på nio timmar.

Tåget kommer till Storvik!

13 augusti 1875

Det är ett gott jordbruksår. Men det är brist på folk som kan arbeta och de som vill och kan jobba kräver hög lön. Många i Sverige har det bra just nu. När Anders sätter in pengar på banken får han fyra procent i ränta på sitt sparande.

Goda tider

24 maj 1873

Anders har vid sidan av arbetet på gården även ett uppdrag som skiftesgodsman. Det är nya tider och runt om i Sverige skiftas gårdar. Det innebär att odlingsmarken delas upp så att bönderna får större sammanhängande åkrar, i stället för många små jordplättar. Skiftet ska göra jordbruket mer effektivt, när åkrarna blir större blir de också och lättare att bruka. Anders åker runt i byarna i Folkärna och genomför skiften. Helt enkelt är det inte, ibland stöter han på motstånd och det kan bli bråk men för det mesta går det bra.

Gårdarna skiftas

1866

När Anders är 28 år väljs han till nämndeman. Det innebär att han är med när domstolen ska fatta beslut om någon skall frias eller fällas. Han bedömer bevis och vittnesmål, och röstar om domslut. Det är ett stort förtroende Anders har fått men också ett ansträngande arbete. När han senare avgår som nämndeman skriver Anna Stina: "Må Gud i fortsättningen bevara huset från den sysslan".

Folkets röst

Anders pappa Jan dör, bara 51 år gammal. Anders får ta över gården. Men det är ett hårt arbete, alla djuren ska tas om hand, åkrarna ska gödslas, det ska sås och sedan skördas. Vädret påverkar också. Ibland är det så mycket snö att när den smälter svämmar Dalälven över, broar rasar, vägar förstörs och golven i husen fylls av vatten. Men Anders och Anna Stina har det bra. På gården finns flera anställda som kan hjälpa till, både pigor och drängar. När det är mycket att göra kan man hyra in folk som arbetar extra.

Anders och Anna Stina tar över gården

23 maj 1852

Det är midsommardag och Anders och Anna Stina ska gifta sig. Det är städat inför bröllopet, allt är pyntat och Anders har hämtat spelmännen som ska spela på festen. Tillsammans kommer Anders och Anna Stina få åtta barn och driva gården många år framöver.

Midsommarbröllop

24 juni 1851

Anders är 12 år gammal och börjar skriva dagbok. Han skriver om livet på gården: vad de arbetar med, när de går i kyrkan, när det är kalas och allt annat som händer. På gården finns ett bibliotek med många böcker eftersom Anders pappa läser mycket. Här finns både naturvetenskapliga böcker och äventyrsromaner som Robinson Crusoe. Än så länge finns ingen folkskola i byn utan lärarna åker runt i byn och undervisar. I källarstugan på gården lär sig Anders och hans lillasyster Anna att läsa, skriva och räkna. Det kommer dröja ytterligare några år innan byn får en folkskola.

Dagboken

1840

Mitt i augusti föds Anders, son till Jan och Stina. Anders växer upp på gården Hyttbäcken i Folkärna. Här är det gott om åkermark och jorden är bra att odla i. Anders pappa är bonde och på gården finns det kor, får, getter, svin och hästar.

Anders föds

15 augusti 1828

Anders och Anna Stina

1828

1851

1852

1873

1889

1907

På sina resor ut i världen har Lars ofta med sig sin dotter Mary, det enda av hans barn som han fortfarande har kontakt med. Med på resorna är också Marys barn och husjungfrun Anna Viktoria. Men Lars fattar tycke för Anna Viktoria, som är 40 år yngre, och när de gifter sig säger även dottern Mary upp kontakten. Samma år bryter det så kallade andra boerkriget ut i Sydafrika, där Lars ju investerat pengar i gruvor. Kriget blir förödande för Lars affärer och han förlorar hela sin förmögenhet.

Lars gifter om sig

Oktober 1899

Lars står nu för ungefär hälften av hela den svenska brännvinsförsäljningen. Men kampen för att få sälja sitt brännvin fritt fortsätter och Lars försöker få den växande arbetarrörelsen på sin sida. Lars lyckas organisera många arbetare, men andra tycker sämre om hans idéer. En av hans motståndare skriver om Lars båtresor ut till fabrikerna för att folket ska kunna köpa brännvin: ”det var den sorgligaste och mäst upprörande syn man kunde få se! Resan dit ut gick någorlunda an, men därifrån — hvilket svineri och hvilken djuriskhet fick man icke bevittna!”

Fortsatt trubbel och organisering av arbetare

1882

Ett nytt system införs i Stockholm, som gör att ett enda företag – Stockholms utskänkningsaktiebolag – får ensamrätt att sälja brännvin. Det kallas monopol. Företaget får dessutom inte gå med vinst. Lars vill sälja sitt brännvin till Stockholms utskänkningsaktiebolag, men företaget är inte intresserat av att köpa hans sprit. De väljer fritt vem de köper brännvin av. Lars är upprörd över att bli utestängd från marknaden på det här sättet. Men han har tur. Reimersholme, där hans brännvinsfabrik ligger, är inte en del av Stockholms stad, och det är bara där brännvinsmonopolet gäller. Därför öppnar han en egen brännvinsaffär på Reimersholme, dit stockholmarna kan åka gratis med båt. Mellan år 1877 och 1878 säljer Lars 1,4 miljoner liter brännvin från sin fabrik.

Motstånd

1876

Lars orkar inte börja om från början en tredje gång. Han är sedan några år tillbaka ekonomiskt beroende av sin gamla familj. Han har blivit en skugga av den brännvinskung han en gång var. År 1913 ger Lars ut sina memoarer, som framför allt går ut på att svartmåla de egna barnen. Sitt sista år i livet bor Lars tillsammans med sin fru Anna Viktoria i Karlskrona, där han växte upp. Ett par månader efter att hans memoarer ges ut dör Lars.

Lars dör

9 december 1913

Lars lämnar Sverige och börjar resa runt i världen. Han besöker Kina, Japan, USA och Sydamerika. Några månader om året passar han på att återhämta sig i Frankrike. Han tjänar sitt uppehälle genom att förmedla internationella lån och investera i sydafrikanska silvergruvor. Men det går rykten om att Lars är otrogen med andra kvinnor och hans fru begär skilsmässa. Tre av Lars fyra barn säger upp kontakten efter skilsmässan.

Lars lämnar Sverige

1890

Regeringen i Spaniens huvudstad Madrid inför en särskild skatt på sprit. Den nya skatten är en katastrof för Lars. Kontor efter kontor behöver stänga ner och den nya skatten innebär slutet för Lars brännvinsaffärer.

Bubblan spricker

1888

Lars väljs in i Riksdagens första kammare. Men framgång inom spritbranschen är ingen garanti för en lyckad karriär som riksdagsman. Lars försöker bland annat få regeringen att förbättra spritbranschen, men misslyckas. Några år senare avslutar han sin karriär inom politiken.

Lars blir riksdagsman

1885

Under en resa till Spanien upptäcker Lars nya möjligheter. Han vill börja exportera sitt brännvin söderut. Lars låter bygga en stor spritfabrik i Karlshamn och år 1884 står den klar. Det blir världens största spritfabrik. Företaget växer snabbt, med flera kontor i Spanien och på andra håll i Europa. På fabriken i Karlshamn låter Lars installera 200 elektriska lampor, vilket är ovanligt vid den här tiden.

Lars bygger en spritfabrik i Karlshamn

1883

Det svenska folket dricker mängder av alkohol. Men brännvinet är av usel kvalitet och fyllt av föroreningar. Lars vill producera ett rent brännvin. Lars köper en spritfabrik på Reimersholme och använder sig av en avancerad metod för att rena brännvinet. Han betalar till och med för forskning som ska bevisa hur skadligt det orenade brännvinet är, eftersom det innehåller föroreningen finkel. Genom reklamkampanjer sprider han information om finkelns skadlighet. Företaget växer snabbt och Lars kommer i framtiden bli en av Sveriges största aktörer inom spritproduktion och handel. Han kommer att kallas Brännvinskungen.

Lars köper en fabrik

Lars har träffat Marie-Louise. Hon är det vackraste flicka han någonsin sett och han bestämmer sig för att fria. Marie-Louise är egentligen förälskad i någon annan, men säger ja till Lars frieri eftersom hennes adoptivfar behöver pengar. Den 31 januari 1860 gifter de sig. Till en början är äktenskapet lyckligt, Marie-Louise får varje dag en bukett färska rosor från Köpenhamn. Hon och Lars flyttar till Skeppsbron i Stockholm där Lars har sitt kontor. Inom sex år får Lars och Marie-Louise fyra barn: två pojkar och två flickor.

Kärleken

31 januari 1860

År 1855 blir det förbjudet att tillverka sprit hemma för eget bruk. Förut fick vem som helst tillverka brännvin. Det gör att det nu finns ännu mer pengar att tjäna på brännvinstillverkningen. Under första halvan av 1800-talet har nya uppfinningar dessutom gjort det lättare och billigare att göra fabrikstillverkat brännvin. Det skapar möjligheter för sådana som Lars, som vill handla med brännvin i stora volymer. År 1858 grundar han ett eget företag: L O Smith &amp; Co.

Hembränning förbjuds

1855

När Lars blir myndig vid 21 års ålder byter han namn. Han vill heta som sin fosterfar. Det nya namnet blir Lars Olsson Smith.

Ett nytt namn

1857

Lars är 17 år och tar båten till Stockholm. Han tror att han kan bli en bra affärsman och vill pröva sina vingar. Lars får upp ögonen för brännvinsbranschen. Under den här tiden är brännvinet en stor del av många svenskars vardag. Vissa får till och med sin lön i sprit. Det är många som vill att drickandet ska minska och under 1800-talet uppstår nykterhetsrörelser runt om i Sverige. Men Lars ser möjligheterna med brännvinsbranschen. Han börjar förmedla affärer mellan de som tillverkar brännvin och lokala uppköpare. Vid sidan av ägnar han sig åt att studera franska och engelska. Bara några år senare kommer han ha egen firma med tre anställda och kontor på Skeppsbron.

Båten till Stockholm

1853

Vid sidan om lantbruket ägnar sig Lars pappa Ola åt fastighetsaffärer. Men det går inte riktigt som han tänkt sig och han drar på sig stora skulder. Lars är nu åtta år gammal. En av dem som lånat ut pengar till Ola, grosshandlare Carl Smith i Karlshamn, har under ett besök hos familjen uppmärksammat den lille pojken. Han erbjuder sig att ta hand om Lars och se till att han får en ordentlig utbildning. Carl är en ansedd man i Karlshamn och Lars får det bra hos sin nya familj. Han börjar i en fin skola och huset på Drottninggatan är stort och bekvämt. Redan som åttaåring får Lars arbeta extra i butiker runt om i stan och han får lära sig en hel del om handel och affärer.

Lars flyttar till en ny familj

1844

Lars Olsson föds i ett litet torp i Kiaby utanför Kristianstad. Lars mamma, Lusse Persdotter, arbetar som barnmorska och pappan, Ola Persson, är bonde. Lars är tredje barnet av sju syskon.

Lars föds

12 oktober 1836

Lars Olsson Smith

1836

1899

1913

Charles blir inlagd på Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Han har dubbelsidig lunginflammation och hjärtsvikt. Den 28:e april dör han. Bara ett par månader tidigare har Charles fru Margaret gått bort. De levde tillsammans i över ett halvt sekel. Den 6 maj begravs Charles. Till ljudet av kyrkklockor går sorgetåget genom Alingsås. På begravningsvagnen står Charles kista upphöjd med blommor omkring. När sorgetåget kommer fram till stadskyrkan bärs kistan in av Charles arbetare. Sedan förs kistan till Alingsås nya kyrkogård och sänks långsamt ned i familjegraven.

Slutet

28 april 1889

Det är svåra tider och Charles brottas med flera olika problem. Branden har inneburit produktionsstopp under tre månader. Men han har också brist på lagringsutrymme. Lagret växer och det finns ingenstans att förvara det som produceras. Mer än hälften av fabrikens vävstolar står nu stilla och Charles blir tvungen att säga upp arbetare. 

Problemen hopar sig

Det brinner i fabriksområdet i Alingsås. Bränder har Charles fruktat sedan han var liten. Han minns vad förmannen på Burtons fabrik i Bolton sade: en brand är förödande för en fabrik. Från kyrktornet i Alingsås klämtar klockan. Inom åtta minuter är stadens brandsprutor på plats. Tack vare att det finns gott om vatten i staden och att det inte blåser, kan skadorna begränsas. Charles blickar ut över sin fabrik. Det är bara ångpannehusets tak och klistermaskinen som är förstörda. Han har haft tur.

Det brinner!

8 juni 1886

Trots att Charles startade sin verksamhet i uppförsbacke, med bomullsbrist och begränsat med pengar, lyckas han utvidga sitt väveri och leverera goda resultat. Han har redan lyckats betala av det mesta av sina lån. Men nu börjar det återigen hända saker runt om i världen. Priserna på varor och tjänster börjar sjunka och marknaden är inte längre lika stabil. Fabrikörer som Charles får inte lika mycket betalt för sina varor. Vissa har inte längre råd att ha kvar sina anställda och många människor blir av med jobbet. Tiderna blir svårare för alla. Charles klarar sig ganska bra tack vare att han har goda marginaler. Det gör att han kan stå emot de ekonomiska påfrestningar nedgången medför.

Depressionsåren

Att arbeta på fabrik kan vara farligt – det finns risk för både olyckor och bränder, och många fabriksarbetare dör i lungsot. Men Charles fabrik, liksom han själv, har gott rykte. Charles är Alingsås största arbetsgivare. Varmvattenledningarna i fabriken gör klimatet behagligt. Det är samma vattenledningar som möjliggjorde det badhus Charles tidigare hade byggt. Tjänstebostad, sjukpenning och begravningskassa till de anställda är också bevis på att Charles tar hand om sin personal.

Att arbeta hos Charles

1871

Charles vill bygga ytterligare en fabrik intill till den första. Med hjälp av den kan han fördubbla produktionen. Tack vare Charles tidigare arbete med ångkraft, vattenkraft och gasverk finns det goda förutsättningar för verksamheten att växa. Den nya fabriken får namnet Strömgatefabriken.

Charles bygger en ny fabrik

Den 25 maj 1867 kan Alingsåsborna läsa följande i tidningen: "Varma och kalla bad samt ångbad serveras emot billig afgift (...) Charles Hill" Rinnande varmt och kallt vatten är en lyx. Tack vare det vattenverk som Charles lät bygga några år tidigare, har han nu möjlighet att erbjuda Alingsåsborna varma bad. Till badgästerna köper Charles fru Margaret in hårborstar, kammar, tofflor och badhanddukar. Det Hillska badhuset blir snabbt populärt bland stadsborna.

Ett badhus

25 maj 1867

Det har varit brist på bomull under några år. Detta har fått katastrofala följder för flera väverier och många fabrikörer har gått i konkurs. Men för Charles går det bra, han har koll på affärerna. Orsaken till bomullsbristen är det krig som pågått mellan nord- och sydstaterna i Amerika. Nordstaterna vill förbjuda slaveri, men det vill inte sydstaterna. Många slavar arbetar på de amerikanska bomullsplantagerna. När Nordstaterna vinner konflikten börjar bomullsleveranserna från Amerika åter att rulla.

Brist på bomull

Charles söker tillstånd att bygga ett nytt vattenkraftverk. Sedan starten har hans fabrik drivits av ångkraft, men han vill kunna ta tillvara den energi som ett vattenkraftverk kan ge. Det är ett stort arbete, han beställer en järnturbin av modernaste slag och får den levererad från Göteborg. Det kommer visa sig att vattenkraftverket är betydligt billigare i drift än ångkraften. Tack vare vattenkraften skjuter väveriets produktion i höjden under de närmaste åren.

Vattenkraft

1863

Charles är van vid gasljus. På fabriken i Norrköping arbetade man i ljuset av gas och det vill han att även fabriksarbetarna i Alingsås ska få göra. Problemet är bara att Alingsås inte har ett gasverk. Charles argumenterar med de som styr i Alingsås och menar att bättre belysning är av intresse både för fabriken och för staden. Hans möda lönar sig. De styrande i Alingsås fattar beslutet att ett gasverk ska inrättas, inte långt från Charles fabrik.

Ett gasverk!

15 juli 1863

Charles får nys om en nedlagd klädfabrik i Alingsås. Fabriken ligger på en bra plats, nära järnvägen. Charles kommer ihåg järnvägens första förbindelse i Bolton och vet vilka fördelar den för med sig. Han köper tomten och börjar bygga om fabriken. Han satsar på ångkraft och installerar en ångpanna och en ångmaskin. Med tiden kommer Charles att använda järnvägen i närheten för att transportera stenkol till sina ångmaskiner och tyger som har tillverkats på fabriken. Utöver fabriken i Alingsås öppnar Charles kontor och lager på Stora Nygatan i Stockholm.

En nedlagd fabrik i Alingsås

1862

Charles har nu arbetat nio år i Norrköping. Väveriet har under årens lopp haft problem med ekonomin vid flera tillfällen. Han har på nära håll följt styrelsens arbete med att lösa problemen med hjälp av olika lån. Det är kunskaper som han kommer ha god nytta av framöver. Genom åren har Charles också lyckats spara pengar, både tack vare sin höga lön och genom de aktier han har i företaget.

Flera erfarenheter rikare

1861

Charles skickar in ansökan om att bli svensk medborgare som beviljas av kung Oskar I. Samtidigt får han ett erbjudande om att bli aktieägare i ett nytt mekaniskt bomullsväveri i Norrköping. Den nya aktiebolagslagen som kom ett par år tidigare har öppnat upp dörrar. Det är nu möjligt att starta företag med kapital från flera olika ägare. Charles tackar ja till erbjudandet. I Norrköping får Charles och Margaret ytterligare två döttrar: Victoria och Ellen.

Svenskt medborgar­skap och en flytt till Norrköping

Ryktet om att det finns skickliga ingenjörer och fabriksarbetare från England sprider sig runt om i världen, ända till Sverige. Charles har en god vän, Abraham Higson, som lämnat England några år tidigare för att börja arbeta vid Rydboholms konstväfveri utanför Borås. Det är Sveriges första mekaniska bomullsväveri. Abraham Higson vill att Charles ska komma och arbeta vid Rydboholm. Charles tackar ja till en anställning och i juli 1843 flyttar han och familjen till Sverige. Han arbetar från sex på morgonen till sju på kvällen.

Ett erbjudande från Sverige

juli 1843

Charles har fyllt 20 år och är förälskad. Hans kärlek heter Margaret och när de gifter sig i St. Peter’s Church har de redan en liten son tillsammans, Edmund. Inom loppet av två år efter bröllopet får de två döttrar, Nancy och Betsy. Men båda barnen dör under sina första levnadsår. Barnadödligheten i Bolton är ovanligt hög och ungefär vartannat barn som föds dör. Snart får de ytterligare en dotter som de döper till Betsy.

Det går bra för Charles. Han är frisk, vilket är viktigt om man ska orka med det hårda arbetet i fabriken. Dessutom lär han sig snabbt hur de stora komplicerade vävstolarna fungerar. Inom bara ett par år kommer Charles bli befordrad och arbeta som förman, en sorts arbetsledare.

Framgångar för Charles

1833

Charles börjar arbeta på Burtons textilfabrik. I fabriken står vävstolarna uppställda på långa rader. Oljudet är förfärligt när maskinerna drar i gång. Charles och hans kollegor använder teckenspråk för att kommunicera med varandra. Förmannen, alltså arbetsledaren, ser till att alla följer reglerna. Bryter man mot dem får man betala böter. Det är förbjudet att komma för sent, att skräpa ner på golvet och man får absolut inte röka – då kan det börja brinna. En brand skulle ge förödande konsekvenser.

Burtons fabrik i Bolton

1829

När Charles är 10 år gammal dör hans pappa. Betty står nu ensam med Charles och hans syskon. De flyttar till Bolton där familjen har släktingar. I slutet av 1700-talet uppfanns en ny maskin för att spinna garn, Spinning Jenny. Sedan den kom till Bolton har staden vuxit. I staden myllrar det av fabriker som är kända för sina fina ylleprodukter.

En ny stad

1826

Charles föds i den lilla byn Tockhole i Lancashire, England. Charles föräldrar heter Edmund och Betty. De lever ett enkelt liv på den engelska landsbygden. Runt om i landet växer städerna, det byggs fabriker och i Lancashire är textilindustrin särskilt stor.

Sven dör