Levnadsförhållanden: En lösdrivare definierades i lagen 1884 som en person som ”sysslolös stryker omkring från ort till annan utan medel för sitt uppehälle”. Även personer som har ”ett sådant lefnadssätt, att våda däraf uppstår för allmän säkerhet, ordning eller sedlighet” räknades som lösdrivare.

Lön: Ingen

Bakgrund: Under industrialiseringen skedde en befolkningsökning som ledde till arbetskraftsöverskott och ökad fattigdom. 1885 trädde lösdriverilagen i kraft som första lag att skydda allmänheten och motverka brott. En lösdrivare var oftast en man. Kvinnor blev många gånger arresterade som prostituerade i stället. Straffet för lösdriveri kunde vara tvångsarbete, krigstjänst eller böter.