1. Start
  2. Utforska ekonomi
  3. Ekonomi idag
  4. Ekonomiskt våld – det här behöver du veta

Ekonomiskt våld – det här behöver du veta

Ekonomiskt våld är en allvarlig form av våld och förtryck, där kontroll och makt utövas av våldsutövaren med hjälp av ekonomisk kontroll. Ekonomiska museet var värd till ett panelsamtal för att diskutera ekonomiskt våld och de konsekvenser våldet medför.

Den 1 februari 2023 samlades tre experter i ett panelsamtal för att diskutera ekonomiskt våld. Konsekvenserna av ekonomiskt våld i nära relationer är allvarliga och resulterar i att den som utsätts kan drabbas av långvariga ekonomiska problem och stora skulder.

Samtalet arrangerades i samarbete med Stockholms Kvinnohistoriska och panelen bestod av Susann Stambolidou Tellebo, verksamhetsansvarig vid Uppsala kvinnojour samt Marie Eriksson, historiker och lektor i socialt arbete. Samtalet modererades av författaren och journalisten Katarina Wennstam.

Se panelsamtalet om ekonomiskt våld inspelad på Ekonomiska museet.

Första gången jag förstod någonting kring begreppet ekonomiskt våld, det var när min mamma sa till mig: 'Se till att ha ett fuck-off-konto.' Hennes generation hade fått lära sig att stoppa undan pengar. Beter han sig som ett svin, så ska du ha möjlighet att gå ut genom dörren.

– Katarina Wennstam, författare och journalist

Vad är ekonomiskt våld?

Ekonomiskt våld är ett relativt nytt begrepp, däremot är det ingen ny företeelse. Historiskt sett har det varit ett sätt att kontrollera och förtrycka kvinnor.

Det ekonomiska våldet är svårare att upptäcka än det fysiska våldet eftersom det inte syns utåt på samma sätt som exempelvis ett blåmärke eller en bruten arm. Det ekonomiska våldet kan också yttra sig på flera olika sätt, exempelvis genom kontroll, ekonomisk exploatering och inkomstsabotage. I praktiken betyder det att man till exempel förhindras att arbeta eller studera utanför hemmet eller att man inte tillåts vara digitalt självständig, exempelvis genom att våldsutövaren har tvingat sig till koder och lösenord till e-legitimation, e-post och kontokort. Ekonomiskt våld kan också ge uttryck i form ekonomisk kontroll, exempelvis genom att pengar hålls inne som straff, eller delas ut som belöning.

Översatt till engelska talar man bland annat om begreppen ”financial abuse”, ”economic abuse” och ”economic violence”.

Med hjälp av den här historiska kunskapen kan vi belysa vår egen tid.

– Marie Eriksson, Filosofie doktor (fil. dr.) i historia och lektor i socialt arbete vid Linnéuniversitetet

Kvinnans roll i historien

Genom historien har instanserna som behövande kvinnor kunnat vända sig till varit få. Stödsystem som kvinnojourer, stödorganisationer och socialtjänst har inte alltid funnits. I stället visar historiska källor att kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer ofta har vänt sig till kyrkan och andra religiösa institutioner.

Marie Eriksson har i sin avhandling analyserat kvinnors berättelser från början av 1800-talet. Hennes tolkning är att det ekonomiska våldet mot kvinnor var ett större hot än det fysiska våldet. Ett talande exempel är en reklamaffisch för folkomröstningen för alkohol. Affischen visar en kvinna med gråtande barn där mannen ligger på backen och har supit bort alla pengar.

Kvinnans rättigheter var länge begränsade och fram till 1921 var den gifta kvinnan omyndig. Historiskt sett gav ändå äktenskapet kvinnor fler lagliga rättigheter och större skydd jämfört med andra sätt att leva. Än idag präglas dock könsrollerna av samhällets förväntningar och normer kring ekonomiska frågor. Dessa normer måste utmanas för att vi ska komma framåt menar Marie Eriksson.

Vi lever i det blå och tror vi har kommit så långt och är så jämställda. Men så är det inte.

Forskning om ekonomiskt våld

Begreppet Ekonomiskt våld och dess konsekvenser har varit relativt okänt men växer nu som forskningsområde. En viss forskning har dock gjorts och de forskare vars arbete ligger till grund för den framtida forskningen är:

  • Renée Frangeur: Forskade om kvinnors anställningsrättigheter under mellankrigstiden. Fokus på politiska ansträngningar och debatter kring gifta kvinnors rätt att arbeta.
  • Viveka Enander: Diskuterade begreppet "dubbel skam". Dubbel skam är en känsla som ofta upplevs av de som utsätts för för ekonomiskt våld. Skammen över att vara våldsutsatt slås samman med skammen över att vara fattig eller ha väldigt lite pengar att röra sig med.
  • Jacinda Ardern: Föreslog lagstiftning i Nya Zeeland för att tillhandahålla räntefria lån till personer som lämnar våldsamma relationer.

Allting har börjat med att vi pratar om det.

Utmaningar framåt

För att alla ska ha makt över sin egen ekonomi behöver kunskapen om ekonomiskt våld höjas. Utbildning krävs, både i skola, allmänhet och hos yrkesverksamma. Begreppet ekonomiskt våld behöver stärkas och medvetenheten kring vad ekonomiskt våld är behöver bli bredare. Mer forskning inom området kommer krävas om vi alla ska ha samma möjligheter att bestämma över vår egen ekonomi.

10 rekommendationer från experterna

Se experternas råd kring hur du kan lära dig mer och förebygga ekonomiskt våld. Genom att ta dessa steg kan vi arbeta mot en framtid utan ekonomiskt våld.

  1. Lära av historien: Genom historien har kvinnor ofta varit fast i relationer där möjligheterna att kontrollera sina egna pengar har varit små. Med kunskap om historien kan vi prata mer öppet om problemet.
  2. Höja medvetenheten om vad ekonomiskt våld är: Ju mer vi pratar om ekonomiskt våld, desto mer lär vi oss. Med den kunskapen i bagaget kan vi också känna igen varningssignaler i ett tidigt stadie, vilket betyder att vi förhoppningsvis hinner söka hjälp i tid. Vi kan också lättare stötta andra som är i behov av hjälp.
  3. Ekonomisk exploatering: Utvecklingen av bland annat onlinebanker och digitala betalningar har gett förövarna nya möjligheter till att kontrollera och manipulera. Lämna inte ut dina lösenord och skriv inte på något som du själv inte har bestämt.
  4. Var medveten om dina rättigheter: Äktenskap och lagliga rättigheter kan erbjuda skydd mot ekonomiskt våld. Ta hjälp en jurist för att få reda på hur du ska gå till väga.
  5. Lär känna varningssignalerna: Var uppmärksam på varningssignaler, som att din partner exempelvis kräver tillgång till bankkonton eller ifrågasätter dina ekonomiska beslut. Sök stöd och rådgivning hos exempelvis en kvinnojour.
  6. Ta reda på fakta: Lär dig känna igen varningstecken. Ju mer du vet, desto större chans har du att sätta stopp och veta hur du ska gå till väga för att få hjälp.
  7. Sök hjälp: Om du tror att du är utsatt för ekonomiskt våld, kontakta en kvinnojour eller polisen.
  8. Ha kontroll: Börja ta små steg för att få kontroll över dina pengar. Skapa ett eget bankkonto, ha koll på dina utgifter och fatta ekonomiska beslut som är bra för dig.
  9. Sök juridisk rådgivning: Om du är osäker på vad du har rätt till eller om du behöver hjälp med att tolka lagar och regler, sök råd från en juridisk expert eller organisation som specialiserar sig på våld i nära relationer.
  10. Prata om det: Dela med dig av det du lärt dig till andra. Genom att prata om ekonomiskt våld kan du hjälpa till att skydda dem omkring dig. Ju fler som känner till begreppet, desto lättare och mindre skambelagt blir det att prata om. Chansen att den som är utsatt för ekonomiskt våld söker hjälp blir större när kunskapen om ämnet växer.

Huvudsponsor till Ekonomiska museet

Swedbank