1. Start
  2. Utforska ekonomi
  3. Ekonomisk historia
  4. Loheskatten – Sensationellt skattfynd

Loheskatten – Sensationellt skattfynd

Familjen Lohe var under 1600- och 1700-talet en känd och förmögen handels- och affärssläkt. Någon gång under 1700-talet begravdes en silverskatt tillhörande familjen för att sedan bli glömd under jord. Efter att ha legat gömd nästan 200 år såg Loheskatten åter dagens ljus 1937.

Myntfynd, lösfynd och skattfynd

Myntfynd är precis vad det låter som – ett fynd av mynt. Myntfynd kan vara lösfynd (ett mynt) eller skattfynd (två mynt eller fler). Loheskatten på strax över 200 kilo är ett skattfynd ocn den största silverskatten som påträffats i Sverige och hittades på Lilla Nygatan 5 i Gamla stan i Stockholm. I tre kopparkittlar hittades 80 silverföremål, ett guldhalsband och över 18 000 mynt.

Familjen Lohe

De första medlemmarna ur familjen Lohe som lämnar Tyskland för att bosätta sig i Sverige kommer till Sverige under 1620-talet. Familjen drev en rederirörelse med flera skepp, lantegendomar samt järn- och sockerbruk. Eftersom släkten var förmögen drev de även låneverksamhet med höga räntor.

Under andra halvan av 1600-talet och tidigt 1700-tal tillhörde bankiren Johan Lohe en av Sveriges rikaste män. Han dog 1704 och testamenterade sin förmögenhet till sin hustru Anna, något som skapade friktion i syskonskaran. Konflikter om arvet uppstod, och syskonen stämde sin mor i hovrätten. Efter fyra år av juridiska slitningar i familjen gav sig till slut Anna och familjen delade förmögenheten och syskonen tog över ledningen över familjeföretaget. Efter Annas död väcktes nya konflikter kring arvet som kom att pågå i sex år. Syskonen grupperade sig och efter en lång juridisk process nåddes en slutsats.

Det var Anna som kom att köpa bostaden på Lilla Nygatan 1722. Tillsammans fick Johan och Anna Lohe 18 barn, varav 13 uppnådde vuxen ålder. I huset på Lilla Nygatan 5 bodde Anna Lohe med två av parets barn, Adolphe Tobias och Johanna Lohe. Syskonen blev ogifta och bodde kvar i bostaden efter att Anna gått ur tiden och bodde kvar tills de båda dog 1759.

Producerad av: UR Samtiden

Myntskattens upptäkt

Det 15:e oktober 1937 hittas skatten på Lilla Nygatan 5 i Stockholm. Lokalen var då en potatisbutik, och arbete hade beställts för att ta bort källaren.

En av byggnadsarbetarna, Karl Westerberg, upptäckte skatten när han stack ner en spade i jorden. När de började förstå vad de hittat så upphörde arbetet. Statens historiska museer kontaktades och skickade två arkeologer för att undersöka fyndet.

Vad hittades bland fynden?

Hela skatten gick upp emot 18 217 mynt, tre kopparkärl, 80 silverföremål och ett guldhalsband. Sammanlagt vägde skatten över 200 kilo. Bland silverföremålen ingår skålar, fat, tekannor och ljusstakar.

Loheskatten är talande för familjens förmögenhet. Sex silverljusstakar ingår, fyra större och två mindre. De fyra större ljusstakarna är identiska, med ett undantag att två har inskriptionen AL och de andra två har IL. Inskriften kan vara syskonens initialer, Adolphe Tobias Lohe och Johanna Lohe. Historisk har Johanna ibland skrivits med I istället för J.

Bland skålarn finns en konfektskål, kallskål och skålar av övriga användningsområden. Konfektskålen är graverad med bokstäverna HL, vilket skulle kunna vara initialerna för Johan Lohes farbror Henrik Lohe.

Bland föremålen i Loheskatten går det också att hitta bords- och matbestick. Tjugo skedar, sex teskedar, handtag till elva knivar och elva gafflar. Skedarna, som är i förgyllt silver, är begravningsskedar. Under 1700-talet kunde man i högreståndsfamiljer dela ut begravningsskedar till de som utfört en viss tjänst under begravningen. Dessa kunde vara kistbärare, prestaver eller präst.  Ofta hade begravningsskedar den avlidnes namn, födelse- och dödsdatum och fungerade som hedersbetyg. På skedarna i Loheskatten finns inskriptionen JOHAN LOHE obiit d. 19 JANV 1704.

Två män som gräver upp Loheskatten vid upptäkten.
Foto: G Löwendal, Stockholms Stadsmuseums

En symbol av rikedom?

Ett ståtligt föremål i Loheskotten är ett presenterfat i barockstil som påträffades ovanför en av de tre bronskittlarna. Ett presenterfat är ett prydnadsföremål som kunde visas upp under finare middagar tillsammans med andra skrytföremål. De skulle symbolisera rikedom. Det här fatet är av guldsmeden Henning Petri. Motivet är ett av hans vanligare, med en putto som blåser såpbubblor. Det ovalformade fatet är det största persenterfatet från Petris verkstad med sina 500 millimeter i diameter. (Bild 1)

Upptäckten av Loheskatten bjöd också på en tekanna i silver, vilken hittades i en av kopparkittlarna. Den här kannan är i en ovanligt stor storlek, något som kan insinuera att dess funktion inte var att servera varma drycker utan istället en förvaring för pengar. När kannan upptäcktes innehöll den 912 mynt.

Något som är intressant med Loheskatten är att den innehåller valörer som har ett högt värde.  De flesta är svenska mynt, med undantag av 15 olika mynt. Mynten kommer från perioden då drottning Kristina regerade Sverige till kungen Fredrik I. Majoriteten av de mynt som hittas är markmynt, ca 15 000 ex. Valörerna är 1 mark, 2 mark 4 mark och 8 mark. (Bild 2) Den näst vanligaste valören är 10 öre.

Bild på delar av Loheskatten updukade på ett visningbord
Framsida av mynt med ingraverat porträtt av regent.
PRESENTERFAT AV HENNING PETRI

Vad hände med skatten?

I nuläget går det inte att berätta när skatten begravdes, varför föremålen blev nergrävda eller om det var självaste familjen Lohe som valde att gömma föremålen. Däremot vet vi med säkerhet att skatten har tillhört familjen Lohe eftersom flera av familjemedlemmars initialer finns ingraverade på flera av föremålen. Silverföremålen som fanns med Loheskatten finns även med i bouppteckningen som är från 1731. Det uppskattas att skatten tidigast kan har blivit begravd 1741, då det yngsta myntet är från det året. 

En publiksuccé

När skatten upptäcktes väckte det en stor uppståndelse. Bara tio dagar efter att skatten blivit upptäckt ställdes den ut på Stockholms stadsmuseum. Där blev den liggande i tre veckor, och blev en publiksuccé. Under de här tre veckorna kom över 35 000 människor för att titta på föremålen ur skatten. Därefter skickades skatten ut i en vandrande utställning till fler städer. (Bild 3)

Karl Westerberg och de andra fyra byggnadsarbetarna erhåll en hittelön för upptäckten av Loheskatten. De fick då 15 000 kronor att dela på, vilket ansågs vara en större summa under 1930-talet.

I dag förvaras mynten och medaljerna från Loheskatten på Ekonomiska museet och övriga föremål tillhör Historiska museet. Museerna en del av Statens Historiska museer.

Titta in bakom kulisserna när Loheskatten flyttar in i Ekonomiska museets utställning PENGAR! Filmare: Jens Mohr, Klippare: Benoit Derrier. Statens historiska museer.

Vill du veta mer?

Välkommen att utforska vad pengar och ekonomi är, har varit och kan vara. Besök våra två nya permanenta utställningar, PENGAR! och Ekonomilabbet.

Utställning med föremål och skärmar.
Foto: Daniel Gustafsson, Ekonomiska museet/SHM.

Huvudsponsor till Ekonomiska museet

Swedbank