Svartvit skiss med flera myntmästare som slår mynt.
En myntmästare. Illustration ur boken Het menselyk bedryf, 1694. Foto: Skoklosters slott/SHM (PDM).
  1. Start
  2. Utforska ekonomi
  3. Ekonomisk historia
  4. Nödmynt och besittningsmynt

Nödmynt och besittningsmynt

Under loppet av ett århundrade expanderade Sverige till dubbla storleken. På 1600-talet blev landet en stormakt. Men krigen och erövringarna krävde nya mynt, av olika anledningar.

Sveriges expansion under 1600-talet innebar bland annat att man erövrade områden som tidigare varit utländska. Där präglades nya mynt med den svenske monarken på. Mynten hade ett stort symbolvärde – de visade att området var svenskt.

En karta över Polen på 1600-talet.
Detalj av karta över en del av Polen. Ritad av Nicolaes van Geelkercken, 1600-talets mitt. Foto: Skoklosters slott/SHM (PDM).

Mellan 1561 och 1878 hade Sverige landområden långt utanför sina gränser. De var besittningar i Baltikum och Tyskland, ockuperade orter i Tyskland och Polen samt en koloni i Västindien. Svenska besittningsmynt präglades dock bara i Östersjöområdet. I Västindien använde man andra länders mynt, för enkelhets skull.

En del av besittningsmynten präglades för polska områden. Det var en del av den långdragna kampen mellan de två grenarna av Vasafamiljen och därmed om rätten till den svenska kronan. Den sista kampen stod mellan Gustav Vasas två ättlingar Karl XI och Johan II Kasimir.

Besittningsmyntet med valör 18 Groschen präglades förmodligen i samband med att svenska trupper ockuperade staden Torun mellan 1654 och 1658. Det är av silver och väger 5,69 gram. På myntets åtsida syns Karl X Gustavs profil.

En framsida av ett mynt med tre kronor och en baksida med en kung ingraverad.
Besittningsmynt från Torun med valören 18 Groschen. Inventarienummer 3046746. Foto: Eeva Jonsson, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).

Den polska staden Stettin tillhörde Sverige i flera perioder. Stadens strategiska läge invid Östersjön gjorde att den ockuperades och belägrades många gånger genom historien. Besittningsmyntet med Karl XI:s profilbild präglades 1673, året efter den siste polske Vasaättlingen Johan II Kasimirs död. Det har valören 1/3 Riksdaler och är av silver med en vikt på 8,53 gram.

Ett mynts fram och baksida med gravyr.
Besittningsmynt från Stettin med valören 1/3 Riksdaler. Inventarienummer 3046769. Foto: Eeva Jonsson, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).

Nya mynt för att rädda riket

Efter många års krig befann sig Sverige 1715 i ekonomisk kris. För att stärka stadskassan bestämde kung Karl XII att mynt i silver och koppar skulle växlas in mot nödmynt. Eftersom ett mynts värde var kopplat till metallens värde innebar det att befolkningen skulle förlora pengar. Kungen lovade att alla skulle få tillbaka värdet av pengarna de växlat in när krisen var över.

Den officiella benämningen på nödmynten i koppar var mynttecken. Ett av dem kallades ”kronan”. Åsatt valör var 1 daler silvermynt och vikten 3,6 gram. De skulle i värde motsvara det betydligt tyngre (756 gram) plåtmyntet med samma valör. Mynttecknet med kronan och årtalet 1715 utkom 1716. Det är graverat av Arvid Karlsteen i Stockholm.

En framsida av ett mynt där det står 1 Dalger S.M. och en baksida med en krona där det står 1715.
Kronan. Inventarienummer 3102108. Foto: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).

Mynttecknet Publica Fide (= Allmänhetens förtroende) utkom också 1716. Även i detta fall är det graverat av Arvid Karlsteen. Det blev det andra i nödmyntsserien och skulle följas av flera. Åtsidans motiv, kvinna med spira och trekronorssköld, bygger på en brittisk medalj från 1600-talet och blev senare förebilden till den nationella personifikationen Moder Svea. Publica Fide väger dubbelt så mycket – 7,2 gram – som föregående mynttecken med kronan.

En framsida av ett mynt där det står 1 Dalger S.M. och en baksida med ett ingraverat motiv på en kung.
Publica fide. Inventarienummer 115551_KMK. Foto: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).

Trots kung Karl XII:s försäkringar om att mynttecknen var en tillfällig åtgärd blev det slutligen uppenbart att statens finanser var uttömda. Efter kungens död fortsatte dyrtiderna och landets ekonomiska besvär. Kungen lämnade efter sig ett stympat rike med krossad ekonomi. Sveriges Stormaktstid var över.

Vill du veta mer?

Välkommen att utforska vad pengar och ekonomi är, har varit och kan vara. Besök våra två nya permanenta utställningar, PENGAR! och Ekonomilabbet.

Utställning med föremål och skärmar.
Foto: Daniel Gustafsson, Ekonomiska museet/SHM.

Huvudsponsor till Ekonomiska museet

Swedbank