Nådepenning_3102118_3
  1. Start
  2. Utforska ekonomi
  3. Ekonomisk historia
  4. Till Gustav II Adolfs ära

Till Gustav II Adolfs ära

Att bära en medalj eller en berlock med regentens avbild har sedan 1500-talet varit ett tecken på trohet och utvaldhet.

Berlocker och medaljer har förvisso burits genom många århundraden, för att inte säga tusentals år, men då oftast med en religiös eller personlig innebörd. Det kan vara ett pilgrimsmärke, en närståendes hårlock innesluten i en ask eller någon annan minnessak.

Nådepenning_206662_KMK
Hänge av ett romerskt silvermynt präglat 176–180 som avbildar kejsaren Marcus Aurelius avlidna hustru Faustina. Mynthänget är ett fynd från en vikingagrav i Birka. Föremålsnummer 206662_KMK. Foto: Ola Myrin, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).

På 1500-talet började olika europeiska regenter att skänka medaljer eller porträttberlocker till särskilt utvalda män och kvinnor. Syftet var att utmärka dem som favoriter och att binda deras lojalitet till sig.

En nådepenning för trohet

I det mer eller mindre tysktalande Nordeuropa fick dessa berlocker och medaljer ett särskilt begrepp: Gnadepfennig, en nådepenning. Nådepenningarna bestod oftast av en präglad eller emaljerad porträttmedalj omgiven av ett ramverk hängande i en eller flera kedjor.

Ramverket och antalet kedjor utgjorde ett förtydligande av gåvans status. En nådepenning upphängd i fyra kedjor var till exempel mer värd än en med tre kedjor, och så vidare. Nådepenningens material och tillverkning påverkade också dess status.

Ett kriterium för nådepenningen var förstås att givaren, regenten, var i livet när mottagaren fick den. Annars var det en minnespenning.

Nådepenning_Kuenker
Nådepenning i delvis emaljerat guld med tre kedjor, pärla och ametist. Medaljen präglad av Kilian Schenk i Frankfurt a/M 1631. Bild ur Künkers auktionskatalog 201, år 2012.

En nådepenning blir minnespenning

Gustav II Adolfs död 1632 var en katastrof för Sverige och den lutherska världen. Han skulle ha varit den som räddade ”den sanna tron” mot den Habsburgske kejsarens katolska arméer. Så ljöd propagandan, åtminstone. Som ett led i propagandan tillverkades en mängd föremål som hyllade kungen som ett slags protestantiskt helgon.

Det var framför allt trä- och koppartryck som förhärligade kungen, eftersom de inte var så dyra att tillverka och därmed kunde spridas i stora upplagor. Därtill fanns det målningar och porträtt i ett flertal storlekar.

Till kungens ära och som ett synligt tecken på lojalitet med den svenska kampen kunde man också bära en minnespenning på sin dräkt. I såväl svenska som utländska museer finns en stor mängd minnespenningar med Gustav II Adolfs porträtt.

Nådepenning_3148376
Minnespenning med Gustav II Adolfs porträtt. Frånsidan är prydd med symboler för kungens makt (krona, svärd och spira), tron och det eviga livet (Bibel och dödskalle med blommor) samt initialerna GARS (Gustav Adolf Rex Suecia). I den nedre öglan har sannolikt hängt en emaljerad dödskalle eller en pärla. Föremålsnummer 3148376. Foto: Ann Nordlöf, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).

Ett tema med variationer

Bland de olika formerna av minnespenningar efter Gustav II Adolf urskiljer sig en variant: en minnespenning med enbart kungens profilbild, utan kringliggande yta. Denna sorts minnespenning är kanske mer att betrakta som en berlock.

Nådepenning_Goodricke_YAG_23559
Porträtt föreställande Daniel Goodricke (1597–1658), engelsk officer i svensk tjänst. Okänd konstnär, 1634. Beskuren bild. Över bröstet har han en berlock av Gustav II Adolf hängande i ett svart band. York Museums and Gallery Trust (PDM). Jämför med porträtt av Otto von Sack i Livrustkammarens samling, föremålsnummer 16912_LRK.

Det är inte helt tydligt om det bruket var ett resultat av en enskild persons näringsverksamhet, eller om det var något som var på modet vid tiden. Majoriteten av denna specifika typ av porträttberlocker som finns i museisamlingar föreställer Gustav II Adolf, vilket kan tyda på att någon har utvecklat ett eget formspråk som andra sedan har kopierat.

Den tydliga kvalitetsskillnaden mellan de olika berlockerna, som även en otränad betraktare kan se, är sannolikt ett resultat av att det har funnits en stor produktion av berlocker. I perioden alldeles efter kungens död har många önskat pryda sig med kungens bild. Bäraren har då köpt en berlock av någon handlare, allt efter ekonomisk möjlighet.

Nådepenning_3145093_3145145_3146495_3145412
Berlocker från 1632 eller senare. Samtliga med Gustav II Adolfs porträttbild men med olika frånsidor och tillverkning. Föremålsnummer från ovan: 3145093, 3145145, 3146495, 3145412. Foto: Ann Nordlöf, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).

Baksidan av berlockerna varierar, vilket högst sannolikt innebär att man i många fall har använt sig av en tidigare medaljstamp för att göra berlockens åtsida, medan frånsidan dekorerats separat. I de exemplar som är bevarade i gott skick har berlocken en dödskalle som hänge.

Begäret efter berlocker med kungens porträtt resulterade i en tämligen ovanlig numismatisk företeelse: kungens bild sågades ut från tidigare präglade medaljer. De omformade medaljerna har många gånger emaljerats och försetts med kungens dödsår 1632.

Nådepenning_3144333_3144329
Vänster: En berlock från 1632 eller senare med Gustav II Adolfs porträtt på åtsidan och ett trofémotiv på frånsidan. Föremålsnummer 3144333. Höger: En nådepenning från 1631 med samma motiv samt ram med fästen för tre kedjor och ett hänge. Föremålsnummer 3144329. Foto: Ann Nordlöf, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).
Nådepenning_3148279_3148119
Vänster: Berlock från 1632 eller senare med Gustav II Adolfs och Maria Eleonoras porträtt. Föremålsnummer 3148279. Höger: Bröllopsmedalj ursprungligen från 1617 med samma motiv. Föremålsnummer 3148119. Foto: Ann Nordlöf, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).

Berlockernas ursprung

Det finns, som nämnt, flera likheter mellan de olika minnesberlockerna, vilket kan tyda på ett gemensamt ursprung. Men det finns även många skillnader, vilket talar för att det var ett mode som spred sig.

Nådepenning_3145415_3145139
Två minnesberlocker i silver av olika tillverkning. Till vänster en berlock efter Kilian Schenks medaljstamp. Föremålsnummer 3145415. Till höger en berlock av okänd tillverkning. Föremålsnummer 3145139. Foto: Ann Nordlöf, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).

Många av berlockerna verkar ha sitt ursprung i två medaljstampar. Den ena stampen är ursprungligen signerad K.S., vilket har identifierats som Kilian Schenk i Frankfurt a/M. Den andra stampen kan ursprungligen vara tillverkad av Sebastian Dadler (1586–1657).

Stamparnas ursprung ska däremot inte tas som bevis för att det är dessa två gravörer som har tillverkat alla berlocker. Det kan lika gärna ha varit gravörer som kopierat befintliga medaljer. Möjligen kan ursprunget ge en antydan om att berlockerna först tillverkades i någon tysk, protestantisk stad, som Frankfurt eller Hamburg.

Det är historiskt belagt att drottning Maria Eleonora delade ut berlocker och medaljer med kungens bild när likprocessionen stannade till i Wolgast 1633. Hon skänkte dem till de många framstående besökare som kom för att framföra sina kondoleanser. Det är mycket troligt att bruket att bära en sådan berlock sedan har spridit sig till lågadeln och borgerskapet, såsom modet plägar göra.

Nådepenning_3145414_3145407
Tack vare bevarade exemplar av ofärdiga berlocker kan vi se en del av tillverkningsprocessen. Vänster: Berlock i präglat men ofärdigt skick. Föremålsnummer 3145414. Höger: Berlock i färdigt skick utan förgyllning eller emaljering. Föremålsnummer 3145407. Foto: Ann Nordlöf, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).

Toppbild: Minnesmedalj över Gustav II Adolf i delvis emaljerat guld samt ädelstenar. Föremålsnummer 3102118. Foto: Helena Bonnevier, Ekonomiska museet/SHM (CC BY).

Huvudsponsor till Ekonomiska museet

Swedbank