Hög med mynt och olika föremål.
Foto: Historiska museet vid Lunds universitet

Everlövsskatten

Den vikingatida Everlövsskatten är det senaste tillskottet till museets samlingar. Skatten visades på museet 24 september 2022 - 20 august 2023.

Våren 2022 var det planerat att den vikingatida Everlövsskatten skulle säljas på auktion. Det väckte stor uppmärksamhet. Innan auktionen ägde rum gick två stiftelser samman och köpte skatten för att lämna den vidare till Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettets samlingar.

Everlövsskattens historia

Skatten blev känd på 1980-talet då en privatperson berättade att hon hittat den i en gammal förvaringsmöbel som hon ärvt. Historiska museet i Lund gick igenom föremålen men fyndet löstes inte in av staten. Det gjordes en tolkning av dåvarande fornminneslagstiftning att fyndet inte var hembudspliktigt.

Skatten fortsatte gå i arv i familjen som lämnade in den för försäljning 2021. Den planerade auktionen uppmärksammades i medier över hela Sverige. Två numismatiska stiftelser, Sven Svenssons stiftelse för numismatik och Gunnar Ekströms stiftelse för numismatisk forskning, gick samman för att köpa skatten och auktionen blåstes av.

Om Everlövsskatten

Skatten består av drygt 900 mynt och silverföremål och dateras till cirka 1015. De yngsta mynten som daterar fyndet kommer från Danmark. Det är okänt exakt var den ursprungligen upphittades, men troligen i Skåne. De äldsta mynten är från 800-talet.

Myntskatter från vikingatiden

Silver var av stor betydelse i Norden under vikingatiden. Det användes i handelstransaktioner och som ett sätt att spara. I Sverige har ett stort antal vikingatida silverskatter påträffats som sammanlagt innehåller cirka 250 000 mynt. Två tredjedelar av fynden har hittats på Gotland. Under perioden 800-980/990 kom mynten främst genom östliga kontakter och innehöll islamiska mynt.

Omkring 980/990 omriktades kontakterna och importen av silvermynt ändrades från öst till väst. Den islamiska myntimporten upphörde. Istället kom stora mängder tyska och engelska mynt, och den första myntning inleddes i Sverige. Varje skattfynd är unikt och bidrar till vår kunskap om det vikingatida samhället. Detta är en tid som i Norden till stor del är skriftlös. Därför har de arkeologiska fynden mycket stort värde.

Sigtuna och England

I Sverige tillverkades de första mynten omkring år 995. På mynten omnämns kung Olof, svearnas konung och att mynten är gjorda i Sigtuna. När denna myntning skulle sättas i gång togs engelsk expertis in. Det syns genom att engelska motiv imiterades och att det ofta står engelska myntmästarnamn utskrivna. Några av de engelska namnen på mynten från Sigtuna är Leofman, Godwine, Snelling och Ælfric.

Myntet
Penning präglad i Sigtuna under Olof Skötkonung (ca 995–1022). Myntet är gjort med den engelska typen Long Cross som förebild. På åtsidan står OLF˙AF ON SIDEI˙ och på frånsidan ÞREGR ON ZIT. Foto: Magnus Wijk, Myntauktioner i SverigeAB.

Danmark

Knut den store var kung i Danmark, men också i England. England var utsatt för attacker från daner och andra skandinaver under flera hundra år. Att England och Danmark till slut fick en gemensam kung kan ses som en kulmen på oroligheterna. Samtidigt som Knut tog över tronen krävde han också att få gifta sig med den tidigare engelske kungen Æthelred II:s hustru Emma.

Även om många kontakter mellan Norden och England var brutala fanns samtidigt också fredliga utbyten och handel. Kanske kan överföringen av kunskap om mynttillverkning från England till Norden ha varit ett av de mer fredliga inslagen?

På detta mynt står att Knut är kung i Danmark. Everlövskatten innehåller också cirka 70 oläsliga mynt som präglats efter engelsk förebild. De är svårtolkade, men sannolikt har många av dem tillverkats i staden Lund som vid denna tid var Danmarks största myntort.

Ungern

I Everlövsskatten finns två ungerska mynt som är präglade under kung Stefan I. Han var Ungerns första kung, och även den förste tydligt kristne kungen i landet. Han hade starkt stöd av påven. Några decennier efter hans död kanoniserades han och är än idag ett av Ungerns mest uppskattade helgon.

Den typ av ungerska mynt som finns i Everlöv-skatten är extremt ovanliga. De existerar bara i tre exemplar, varav två finns just i denna skatt. De är därför en viktig pusselbit i forskningen kring den äldsta ungerska myntningen.

På de här utställda mynten står Stephanus Rex och myntorten ”PRESLAVVA CIV” som förmodligen står för Bratislava, i dag huvudstad i Slovakien.

Tyskland och Italien

Tyska mynt finns ofta i vikingatida skattfynd, men i Everlöv-skatten har de en mycket ovanlig sammansättning. En stor del av dem kommer södra Tyskland.

Förutom de sydtyska mynten finns också ett anmärkningsvärt stort antal italienska mynt från Verona i fyndet. Dessa är närmare bestämt tolv, vilket innebär att Everlöv-skatten är det fynd från Sverige med flest italienska mynt.

Kanske har den person som en gång i tiden gömt undan skatten antingen själv varit i Sydtyskland och fått tag i mynten, eller haft direktkontakt med någon annan person som varit där.

Både de sydtyska och de italienska mynten tycks ha tagits direkt till Norden utan att ha använts först i någon större utsträckning. Mynten är mycket välbevarade. Många av de tyska mynten kan kopplas till varandra genom att samma myntstampar har använts vid tillverkningen av dem. Det är troligt att de sällsynta ungerska mynten har kommit hit på samma vis.

Hacksilver

Allt silver som var av god kvalitet kunde användas som betalningsmedel. Såväl silversmycken som mynt kunde delas i mindre delar, så kallat hacksilver. Med hjälp av vikter och vågar mättes sedan den överenskomna mängden silver upp.

Silvrets kvalitet testades med en kniv genom att göra små hack och skåror i föremålen, också kallat probermärken. Detta syns tydligt på silvertenens kanter i mitten av bilden. Tre av föremålen är delar av silversmycken. Det delade myntet är islamiskt. Dirhem, Samanid präglad ca 892-902 under Ismail ibn Ahmad. Myntorten är obestämd. Fragment av silversmycken och en silverten.

Smycke och bysantinska mynthängen

I Everlövsskatten finns fragment av två större så kallade smyckesbrakteater. Det större av fragmenten är utställt här. I mitten finns en imitation av ett mynt och runt omkring en bård. På detta spänne kan HINRIC IMP E… utläsas, det vill säga Kejsare Henrik. Det har sannolikt tillverkats i nordvästra Tyskland.

Även mynt kunde bäras som utsmyckning. Dessa två bysantinska mynt har försetts med hål så att de exempelvis kunde bäras som hängen på ett halsband eller sys på kläder.

Spänne med djurornamentik

På det fantastiska silverspännet anas tre djur som slingrar sig om varandra. De går enklast att urskilja genom deras runda ögon nära mitten av spännet. Djurornamentik var framträdande i Norden under vikingatiden. Just denna typ av djurornamentik är av så kallad Jellingstil och dateras till 900-talet.

Tillverkningsprocessen var avancerad och på spännet syns teknikerna filigran, där ornamentiken formas med silvertrådar, och granulation som görs med små runda silverkorn. Det har endast påträffats två kända paralleller till detta spänne i Skandinavien, samt en patris (modell) från Hedeby i Danmark.

Vad kommer hända nu?

Genom att Everlövsskatten nu blir en del museets samlingar kommer:

  • skatten kunna hållas samman och bli en del av vårt gemensamma kulturarv
  • samtliga föremål registreras med text och foto i en digital databas som är tillgänglig för alla intresserade
  • en översyn görs av en konservator
  • föremålen placeras i samlingarna med rätt klimat för långsiktigt bevarande
  • föremålen ställas till förfogande för utställningar och forskningsändamål. Genom nya vetenskapliga metoder skapas kontinuerligt möjligheter till ny forskning.

Tack

Tack till Sven Svenssons stiftelse för numismatik och Gunnar Ekströms stiftelse för numismatisk forskning. Myntauktioner i Sverige som har ställt dokumentationsmaterial kring fyndet till förfogande.

Du kanske även är intresserad av

PENGAR!

Följ med på en vandring genom Sveriges historia och upptäck hur pengar och ekonomi har förändrat samhället och människors liv. Öppnar 1 juni 2024.

EKM_Sveriges Ekonomiska historia_675x580

Digitala föreläsningar

Inspelade föreläsningar och webbinarier om museets samlingar samt fenomen inom ekonomi.

Museets museichef Cecilia von Heijne föreläser i en

Huvudsponsor till Ekonomiska museet

Swedbank