1. Start
  2. Museets historia

Museets historia

Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettets samling består av cirka 650 000 föremål. Bland föremålen finns förutom mynt även sedlar, medaljer, aktiebrev och andra föremål med numismatisk eller finanshistorisk anknytning.

Viktiga nedslag i museets historia

1500–talet

cirka 1572
Johan III:s kanslist Rasmus Ludvigsson samlar in gamla svenska mynt som ett led i tvisten med Danmark om rätten att ha tre kronor i riksvapnet

1599
Ett stort antal medeltidsmynt hittas i Tystberga socken i Södermanland och blir en del av den kungliga samlingen.

1600–talet

1630
Gustav II Adolf överlämnar gamla mynt till samlingen.

Cirka 1650                
Drottning Kristina får stora mynt- och medaljgåvor av kusinen Karl Gustav (Karl X Gustav).

1654
Drottning Kristina lämnar Sverige och tar med sig myntsamlingen till Amsterdam.

1666
Antikvitetskollegiet Gustavianum grundas i Uppsala och får bland annat i uppgift att samla in fornsaker.

1690-talet                
Slottet Tre kronor brinner 1697. Samlingarna räddas till Helgeandsholmen.

1693
Karl XI återköper mynt som drottning Kristina pantsatt i Amsterdam.

Museets myntsamling

Museets samlingar Den största delen av museets samlingar består av mynt. Bland de 450 000 mynten finns bland annat världens största mynt och det äldsta.

1700-talet

1731
Myntkabinettet köper greve Jacob Cronstedts romerska myntsamling.

1744
Staten köper Magnus von Bromells stora svenska myntsamling 1734 och ger den till drottning Ulrika Eleonora. Efter hennes död flyttas myntsamlingen till Kungliga Myntkabinettet.

1746
Kronprinsessan Lovisa Ulrika köper Carl Gustav Tessins stora mynt- och medaljsamling.

1762
Drottning Lovisa Ulrika tvingas överlämna sina samlingar till staten som kompensation för de summor som staten måste betala för att lösa drottningens stora skulder.

1769
Myntkabinettet flyttas till det nybyggda Stockholms slott.

1786
Den nygrundade Vitterhetsakademien blir ägare av samlingen.

1793 – 1816 
Samlingarna blir en del av konstmuseet, Kongl. Museum.

1800-talet

1816
Samlingarna flyttas tillbaka till Vitterhetsakademin från Kungl. konstmuseet.

1844 – 1845             
Myntkabinettet flyttar från Stockholms slott till Ridderstolpska huset vid Skeppsbron Riksantikvarien Bror Emil Hildebrand öppnar en offentlig utställning i huset 1846. Det är första gången som mynten och medaljerna visas offentligt i Sverige.

1857
Myntkabinettet köper diplomaten Gustaf Lorichs samling av kelt-iberiska mynt.

1863
Charlotte von Platen donerar De Geerska myntsamlingen till Myntkabinettet.

1865-1866
Myntkabinettets samlingar flyttas till det nybyggda Nationalmuseum.

1900–talet

1938
Kungliga Myntkabinettet och Statens Historiska Museum flyttar till nya lokaler vid Narvavägen-Storgatan på Östermalm. Fram till 1940 har Kungliga Myntkabinettet samtidigt en utställning på bottenplanet i Nationalmuseum.

1948
Start för projektet Corpus Nummorum Saeculorum (CNS) som är en internationell publicering av de vikingatida myntskatterna.

1959
Besittningsmyntsalen färdig.

1970
En permanent utställning om Världens mynt invigs.

1974
Svenska Handelsbankens "Bankmuseum" blir en del av Kungliga Myntkabinettet.

1975
Kungliga Myntkabinettet blir ett självständigt museum inom den nybildade Myndigheten Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.

Statens historiska museer

Ekonomiska museet är en del av myndigheten Statens historiska museer sedan 1975. Fem andra museer finns i myndigheten.

1981
Projektet Sveriges Mynthistoria Landskapsinventeringen startar. Svenska myntfynd publiceras landskapsvis.

1985
Kungliga Myntkabinettet inleder ett samarbete med Sveriges sparbanker för att tillsammans skapa ett "ekonomiskt museum", det första med den inriktningen i Europa.

1996-1997
Museet flyttar till nya lokaler på Slottsbacken 6 i Gamla stan. Museet ändrar namn från Kungl. Myntkabinettet – Statens museum för mynt-, medalj- och penninghistoria till Kungl. Myntkabinettet – Sveriges ekonomiska museum. Carl XVI Gustaf inviger utställningarna 11 juni 1997.

1999
I januari 1999 bildas en ny myndighet, Statens historiska museer. I myndigheten ingår Historiska museet, Kungliga Myntkabinettet och Medelhavsmuseet. År 2000 överfördes Medelhavsmuseet över till myndigheten Världskulturmuseerna.

2000–talet

2005
Tumba Bruksmuseum invigs. Utställningarna produceras av Kungliga Myntkabinettet. 

2013 – 2020 
En polisutredning avslöjade att det saknades föremål i Kungliga myntkabinettets samlingar. Utredningen resulterar i en omfattande och systematisk inventering av samlingarna. Sammanlagt saknas 1 500 föremål, främst guld- och silvermynt. Stölderna beskrivs i dokumentärfilmen ”Guldfeber” från 2020.

2015
Statens historiska museer gör en organisationsförändring. Arkeologerna som tidigare hört till Riksantikvarieämbetet blir en del av myndigheten.

2016
På grund av kraftig ökning av hyreskostnader beslutar myndigheten att Kungliga Myntkabinettet måste flytta från Slottsbacken 6.

2017
Utställningarna på Slottsbacken 6 stängs. 

2018
I januari 2018 uppgår museerna Livrustkammaren, Hallwylska museet och Skoklosters slott i Statens historiska museer.

2019
Kungliga Myntkabinettet flyttar från Slottsbacken 6 till Narvavägen-Storgatan, det vill säga samma byggnad som Historiska museet.

Nyöppning hösten 2020

Efter att museet har varit stängt sedan 2017 öppnar vi nu upp i våra nya lokaler på Narvavägen 13-17, det vill säga i samma byggnad som Historiska museet. Museet har även bytt namn till Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet.

2020–talet

Oktober 2020
Museet ändrar namn från Kungliga Myntkabinettet - Sveriges ekonomiska museum till Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet.

November 2020
En första tillfällig utställning öppnar efter flytten till Historiska museets lokaler i Stockholm.

Huvudsponsor till Ekonomiska museet

Swedbank