Världens största mynt – plåtmyntet
Länge var nästan alla mynt i Sverige gjorda av silver. Värdet på mynten bestämdes av hur mycket metall de innehöll. När man började tillverka kopparmynt behövde de bli större än silvermynten, eftersom koppar var mindre värt än silver.
De stora kopparmynten brukar kallas för plåtmynt – de är formade som stora, rektangulära plåtar. Trots att plåtmynten är gjorda av koppar anges värdet på dem i daler silvermynt.
Plåtmynten var en handelsvara
Plåtmynt användes inte bara som pengar. När kopparpriset var högt kunde metallen i myntet vara värd mer än vad som stod på det, eftersom valören på mynten angavs i daler silvermynt. Kopparplåtarna blev en handelsvara snarare än ett mynt – och de har hittats över hela världen.
Sommaren år 1783 sjönk det danska skeppet Nicobar utanför Sydafrikas kust. Det var på väg till Indien och i lasten fanns 5 000 svenska plåtmynt. Vraket hittades drygt 200 år senare och delar av skatten finns bevarad i Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettets samlingar.
Ekonomiska museets intendent Caroline Gonelius berättar mer om plåtmynt i klippet.
Plåtmynten banar väg för sedlar
Plåtmynt användes i Sverige mellan år 1644 och 1776. Men egentligen var de inte särskilt praktiska – de var stora och otympliga att bära runt på. Det var bland annat det som gjorde att ett helt nytt betalmedel fick genomslag i Sverige under 1700-talet: sedeln.
