1. Start
  2. Utforska
  3. Svenska pengar
  4. Världens största mynt – plåtmyntet

Världens största mynt – plåtmyntet

År 1624 började man tillverka kopparmynt i Sverige. Till en början var mynten små, men med tiden sjönk kopparpriset och mynten blev större och större. De största mynten som tillverkades väger 19,7 kilo – och är världens största mynt.

Länge var nästan alla mynt i Sverige gjorda av silver. Värdet på mynten bestämdes av hur mycket metall de innehöll. När man började tillverka kopparmynt behövde de bli större än silvermynten, eftersom koppar var mindre värt än silver.

De stora kopparmynten brukar kallas för plåtmynt – de är formade som stora, rektangulära plåtar. Trots att plåtmynten är gjorda av koppar anges värdet på dem i daler silvermynt.

Världens största plåtmynt i koppar från år 1624
Världens största mynt – ett svenskt plåtmynt värt 10 daler silvermynt. Foto: Jens Mohr, Ekonomiska museet/SHM (CC BY)

Plåtmynten var en handelsvara

Plåtmynt användes inte bara som pengar. När kopparpriset var högt kunde metallen i myntet vara värd mer än vad som stod på det, eftersom valören på mynten angavs i daler silvermynt. Kopparplåtarna blev en handelsvara snarare än ett mynt – och de har hittats över hela världen.

Sommaren år 1873 sjönk det danska skeppet Nicobar utanför Sydafrikas kust. Det var på väg till Indien och i lasten fanns 5 000 svenska plåtmynt. Vraket hittades drygt 200 år senare och delar av skatten finns bevarad i Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettets samlingar.

En person står i en utställning

Ekonomiska museets intendent Caroline Gonelius berättar mer om plåtmynt i klippet.

Sveriges nordligaste mynt

En av de platser där man tillverkade plåtmynt var Kengis i Tornedalen, nära gränsen till Finland. Myntverket ägdes av bröderna Abraham och Jacob Renstierna och är det nordligaste i Sverige. År 1717 förstördes det av ryska kosacker.

Ett fyrkantigt plåtmynt från Kengis med vit bakgrund

Plåtmynten banar väg för sedlar

Plåtmynt användes i Sverige mellan år 1644 och 1776. Men egentligen var de inte särskilt praktiska – de var stora och otympliga att bära runt på. Det var bland annat det som gjorde att ett helt nytt betalmedel fick genomslag i Sverige under 1700-talet: sedeln.

Vill du veta mer?

Välkommen att utforska vad pengar och ekonomi är, har varit och kan vara. Besök våra två nya permanenta utställningar, PENGAR! och Ekonomilabbet.

Människor i en utställning som tittar på föremål och skärmar.
Foto: Daniel Gustafsson, Ekonomiska museet/SHM.

Huvudsponsor till Ekonomiska museet

Swedbank