Museets historia
Viktiga nedslag i museets historia
1500–talet
cirka 1572
Johan III:s kanslist Rasmus Ludvigsson samlar in gamla svenska mynt som ett led i tvisten med Danmark om rätten att ha tre kronor i riksvapnet
1599
Ett stort antal medeltidsmynt hittas i Tystberga socken i Södermanland och blir en del av den kungliga samlingen.
1600–talet
1630
Gustav II Adolf överlämnar gamla mynt till samlingen.
Cirka 1650
Drottning Kristina får stora mynt- och medaljgåvor av kusinen Karl Gustav (Karl X Gustav).
1654
Drottning Kristina lämnar Sverige och tar med sig myntsamlingen till Amsterdam.
1666
Antikvitetskollegiet Gustavianum grundas i Uppsala och får bland annat i uppgift att samla in fornsaker.
1690-talet
Slottet Tre kronor brinner 1697. Samlingarna räddas till Helgeandsholmen.
1693
Karl XI återköper mynt som drottning Kristina pantsatt i Amsterdam.
1700-talet
1731
Myntkabinettet köper greve Jacob Cronstedts romerska myntsamling.
1744
Staten köper Magnus von Bromells stora svenska myntsamling 1734 och ger den till drottning Ulrika Eleonora. Efter hennes död flyttas myntsamlingen till Kungliga Myntkabinettet.
1746
Kronprinsessan Lovisa Ulrika köper Carl Gustav Tessins stora mynt- och medaljsamling.
1762
Drottning Lovisa Ulrika tvingas överlämna sina samlingar till staten som kompensation för de summor som staten måste betala för att lösa drottningens stora skulder.
1769
Myntkabinettet flyttas till det nybyggda Stockholms slott.
1786
Den nygrundade Vitterhetsakademien blir ägare av samlingen.
1793 – 1816
Samlingarna blir en del av konstmuseet, Kongl. Museum.
1800-talet
1816
Samlingarna flyttas tillbaka till Vitterhetsakademin från Kungl. konstmuseet.
1844 – 1845
Myntkabinettet flyttar från Stockholms slott till Ridderstolpska huset vid Skeppsbron Riksantikvarien Bror Emil Hildebrand öppnar en offentlig utställning i huset 1846. Det är första gången som mynten och medaljerna visas offentligt i Sverige.
1857
Myntkabinettet köper diplomaten Gustaf Lorichs samling av kelt-iberiska mynt.
1863
Charlotte von Platen donerar De Geerska myntsamlingen till Myntkabinettet.
1865-1866
Myntkabinettets samlingar flyttas till det nybyggda Nationalmuseum.
1900–talet
1938
Kungliga Myntkabinettet och Statens Historiska Museum flyttar till nya lokaler vid Narvavägen-Storgatan på Östermalm. Fram till 1940 har Kungliga Myntkabinettet samtidigt en utställning på bottenplanet i Nationalmuseum.
1948
Start för projektet Corpus Nummorum Saeculorum (CNS) som är en internationell publicering av de vikingatida myntskatterna.
1959
Besittningsmyntsalen färdig.
1970
En permanent utställning om Världens mynt invigs.
1974
Svenska Handelsbankens "Bankmuseum" blir en del av Kungliga Myntkabinettet.
1975
Kungliga Myntkabinettet blir ett självständigt museum inom den nybildade Myndigheten Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer.
1981
Projektet Sveriges Mynthistoria Landskapsinventeringen startar. Svenska myntfynd publiceras landskapsvis.
1985
Kungliga Myntkabinettet inleder ett samarbete med Sveriges sparbanker för att tillsammans skapa ett "ekonomiskt museum", det första med den inriktningen i Europa.
1996-1997
Museet flyttar till nya lokaler på Slottsbacken 6 i Gamla stan. Museet ändrar namn från Kungl. Myntkabinettet – Statens museum för mynt-, medalj- och penninghistoria till Kungl. Myntkabinettet – Sveriges ekonomiska museum. Carl XVI Gustaf inviger utställningarna 11 juni 1997.
1999
I januari 1999 bildas en ny myndighet, Statens historiska museer. I myndigheten ingår Historiska museet, Kungliga Myntkabinettet och Medelhavsmuseet. År 2000 överfördes Medelhavsmuseet över till myndigheten Världskulturmuseerna.
2000–talet
2005
Tumba Bruksmuseum invigs. Utställningarna produceras av Kungliga Myntkabinettet.
2013 – 2020
En polisutredning avslöjade att det saknades föremål i Kungliga myntkabinettets samlingar. Utredningen resulterar i en omfattande och systematisk inventering av samlingarna. Sammanlagt saknas 1 500 föremål, främst guld- och silvermynt. Stölderna beskrivs i dokumentärfilmen ”Guldfeber” från 2020.
2015
Statens historiska museer gör en organisationsförändring. Arkeologerna som tidigare hört till Riksantikvarieämbetet blir en del av myndigheten.
2016
På grund av kraftig ökning av hyreskostnader beslutar myndigheten att Kungliga Myntkabinettet måste flytta från Slottsbacken 6.
2017
Utställningarna på Slottsbacken 6 stängs.
2018
I januari 2018 uppgår museerna Livrustkammaren, Hallwylska museet och Skoklosters slott i Statens historiska museer.
2019
Kungliga Myntkabinettet flyttar från Slottsbacken 6 till Narvavägen-Storgatan, det vill säga samma byggnad som Historiska museet.
2020–talet
Oktober 2020
Museet ändrar namn från Kungliga Myntkabinettet – Sveriges ekonomiska museum till Ekonomiska museet – Kungliga myntkabinettet.
April 2021 – Oktober 2022
Museet visar den tillfälliga utställningen ”Hyperinflation – värdelösa pengar och ofrivilliga miljonärer” på Narvavägen.
Juni 2024
Den 1 juni nyöppnar museet på Narvavägen med de permanenta utställningarna PENGAR! och Ekonomilabbet.
