Vad är inflation?
Inflation innebär att man kan köpa färre varor och tjänster för samma mängd pengar. Våra pengar minskar alltså i värde över tid. Men att priset stiger på en enda vara, till exempel isglassar, behöver inte betyda att vi har inflation. Inflation är en ökning av den allmänna prisnivån i samhället.
Därför behöver man alltså ta reda på hur mycket priset stigit på en mängd olika varor och tjänster för att kunna räkna ut inflationen. I Sverige är det Statistiska centralbyrån – eller SCB – som ansvarar för det här.
Inflation kan vara bra
Motsatsen till inflation är deflation. Det betyder att priserna sjunker samtidigt som pengarnas värde ökar. Det kan det vara ett ännu värre scenario än en hög inflation. När priserna sjunker väntar människor med att handla eftersom varor och tjänster blir billigare ju längre tiden går. Samtidigt finns en risk att företagen slutar investera, vilket kan leda till att arbetslösheten ökar och att lönerna sänks. En kraftig deflation gör alltså att ekonomin saktar ner.
Hur räknar man ut inflationen?
Varje månad samlar SCB in priser på en stor mängd varor och tjänster. Priserna samlas in på nätet, via mejl, på telefon eller genom besök i butiker där de helt enkelt tittar hur mycket varorna kostar.
Genom att räkna ihop priset på alla varor och tjänster får SCB sedan en uppskattning om den allmänna prisutvecklingen i Sverige. Det brukar anges genom ett mått som kallas KPI, eller konsumentprisindex.
Allt blir inte dyrare
Det är inte bara det vi köper som går upp i pris. Lönerna stiger också i takt med att inflationen ökar. Så länge lönerna ökar lika mycket som priserna behöver alltså saker inte bli dyrare för den som handlar, även om priset är högre.
I Sverige har vi som mål att inflationen ska ligga på två procent om året. Alltså ska priset på varor och tjänster öka med två procent, och lönerna ska stiga ungefär lika mycket.
Inflation i Sverige
Sverige har aldrig haft hyperinflation. Den högsta inflationen som har uppmätts i landet skedde på 1500-talet, när Johan III var kung. Krig och dyra slottsbyggen hade gjort att kungen behövde mer pengar. För att kunna tillverka fler mynt började man spä ut silvret som mynten vanligtvis var gjorda av med mer och mer koppar. Det ledde till att pengarna blev mindre värda och priserna gick upp. År 1590–1592 gick inflationen upp omkring 800 procent.
