Historien om Sverige
Känn historiens vingslag när experter från Ekonomiska museet, tillsammans med 100 andra experter, berättar om föremål som vittnar om samhällets utveckling. Seriens berättare är Simon J. Berger.
Mynten i Historien om Sverige
I serien ser du mynt från olika tider i Sveriges historia: Sveriges äldsta mynt från Olof Skötkonungs tid som regent, två mynt från Magnus Eriksson och nödmynt från 1700-talet.
Sveriges första mynt
Vid slutet av vikingatiden skedde många saker som förändrade samhället i grunden. En av dessa var att Sverige började tillverka egna mynt. Sveriges äldsta mynthus upptäcktes vid arkeologiska undersökningar i Sigtuna nära kungsgården för drygt 20 år sedan. Att mynthuset låg så nära intill kungsgården visar på kung Olof Skötkonungs stora intresse för myntningen.
I Sigtuna präglades mynt av flera myntmästare (myntverkets föreståndare eller chef). En del av dem kom från England där yrket hade hög status och myntmästarna var välbetalda. De var utbildade och kunde läsa, skriva och räkna. De engelska myntmästarna använde det latinska alfabetet, och texterna på deras mynt var ganska enkla att läsa.
Men troligen stannade de engelska myntmästarna inte så länge i Sigtuna. Efter dem tog lokala hantverkare vid som inte tycks ha varit lika vana vid latinska bokstäver. Myntens texter blev alltmer otydliga och ofta med rena påhittade ord.
Sveriges äldsta mynt finns i våra samlingar och visar Olof Skötkonung.
Magnus Erikssons gamla och nya mynt
1300-talet ses ofta som en tid när flera viktiga steg togs mot att etablera Sverige som ett enat rike. Men det var också en orolig tid fylld av krig, pandemi, hänsynslöshet och religiositet. Magnus Eriksson var kung mellan 1319 – 1389. Han är den näst längst regerande monarken i Sveriges historia.
Genom mynten från den tiden kan vi se en strävan efter att skapa ordning i Magnus Erikssons rike. Och även hur svårt det var att upprätthålla stabilitet i ett samhälle präglat av orostider.
Nödmynt
De långvariga krigen under Karl XII:s regering medförde stora utgifter. För att få in mer pengar till stadskassan fick befolkningen växla in sina silver och kopparmynt mot så kallade mynttecken, nödmynt som skulle växlas tillbaka mot gott mynt när statens finanser medgav det.
Läs mer om mynt för besittningar och nöd
Nödmynten var så kallade kreditmynt. Vilket betyder att myntens åsatta värde, 1 daler sm, var högre än myntens metallvärde. På mynten står inte vem som låtit ge ut dem (Karl XII) eller var (Sverige). Istället finns bland andra de romerska gudarna Mars och Jupiter avbildade och namngivna.
Tips!
Häng även med på föreläsningar, visningar, museispår och digitala fördjupningar på våra systermuseum Historiska museet, Hallwylska museet, Livrustkammaren, Skokloster slott, Tumba bruksmuseum och Sveriges museum om Förintelsen.
Statens historiska museer
Ekonomiska museet är en del av myndigheten Statens historiska museer:
- Historiska museet
- Hallwylska museet
- Livrustkammaren
- Skokloster slott
- Sveriges museum om Förintelsen
- Tumba bruksmuseum
Flera av våra systermuseer medverkar i serien. Statens Historiska museer – är en av flera institutioner som har varit med och bidragit med innehåll och även som faktagranskare. Historiker och arkeologer från myndigheten finns också representerade i serien tillsammans med många viktiga och betydelsefulla föremål från museernas samlingar.
