100 år med Postgirot – en svensk betalningsrevolution
En idé från Europa
Idén om ett statligt giro för betalningar härstammar från Österrike, där den första postgirotjänsten startade 1883. Systemet spred sig till flera europeiska länder, och i Sverige lanserades idén första gången 1903 i en artikel i Ekonomisk Tidskrift. Det dröjde dock till 1924 års riksdag innan beslutet fattades att inrätta Postgirot i Sverige.
En lösning för ett krisdrabbat Sverige
Efter första världskriget var Sveriges ekonomi pressad. Arbetslösheten var hög och statens inkomster låga. Trots detta valde man att satsa på Postgirot, då det sågs som en mer kostnadseffektiv lösning än hanteringen av kontanter. Verksamheten organiserades inom Postsparbanken och etablerades i posthuset vid Vasagatan i Stockholm.
Dagens Nyheter beskrev starten den 5 januari 1925: ”Fyra trappor upp i det stora posthuset vid Vasagatan, med ingång från Mäster Samuelsgatan, har centralen för postverkets nya verksamhetsgren, girorörelsen, installerat sig. Man har så smått kommit sig igång, och vad tiden lider blir det väl fart i spelen.”
Och fart blev det. Postgirot växte snabbt och blev en viktig del av det svenska betalningssystemet.
Kvinnornas röster i Postgirots tidiga arbetsmiljöarbete
Från start och i årtionden framöver fanns en hierarki på Postgirot. Många anställda var kvinnor, och i de ledande befattningarna satt män. Vid en personalundersökning 1946 framhöll personalen önskan om närmare dialog mellan manlig föreståndare och kvinnlig medarbetare. Förbättringar av cykelställ utanför jobbet, soptunnor vid varje bord och bättre underhåll av glödlampor och pennvässare togs också upp. Värt att nämna är att Postgirots personal fick lämna dessa synpunkter ungefär 50 år innan frågan om förbättring blev standard vid många svenska arbetsplatser.
Teknikens intåg
Redan från början baserades Postgirots inkomster huvudsakligen på räntan på innestående medel. Beroende på ränteläge desto mer eller mindre intäkter genererades. 1962 togs en viktig teknisk innovation i bruk: IBM 1410, den första datorn som hanterade girotransaktioner. Digitaliseringen gjorde att Postgirot kunde hantera betalningar allt snabbare och effektivare. E-postgiro var en innovation som blev mycket betydande i och med internets framfart på 1990-talet.
Bolagisering och försäljning
Under 1990-talet genomgick Postgirot stora förändringar. Den 17 december 1993 beslutade riksdagen att Postgirot skulle bolagiseras. Postgirot blev Postgirot Bank AB och samtidigt ombildades även Posten till aktiebolag.
År 2001 sålde svenska staten samtliga aktier i bolaget till Nordbanken för 4,1 miljarder kronor. Året därpå slogs Postgirot Bank AB ihop med Nordea Bank AB och blev en del av Nordea-koncernen. Postgirot slutade därmed existera som eget bolag.
Från postgiro till digitala betalningar
Postgirot banade vägen för dagens digitala betalsystem. Med en bakgrund i statlig förvaltning, teknikutveckling och förändrade betalningsvanor spelade det en avgörande roll i övergången från kontanthantering till digitala transaktioner. Idag lever Postgirot vidare i de moderna bankernas betalsystem och i våra dagliga digitala betalningar.
