1. Start
  2. Utforska
  3. Pengar genom tiderna
  4. Europas första banksedlar

Europas första sedlar

Europas första banksedlar gjordes i Sverige på 1600-talet. Men hur gick det egentligen till? Och vilka lärdomar kan vi dra från det idag, när vi står inför ett nytt skifte i användningen av betalningsmedel?

På 1600-talet hade Sverige världens största mynt. De kallades plåtmynt och kunde väga uppemot 20 kilo. Mynten var otympliga att bära runt på vilket ledde till att många valde att sätta in sina pengar på Stockholms Banco – Sveriges första bank.

Men år 1660 infördes en ny myntordning i Sverige som gjorde att många ville plocka ut sina plåtmynt från banken. Det var inget Stockholms Banco hade räknat med och det fanns helt enkelt inte tillräckligt med pengar i kassan för att alla skulle kunna få ut sina mynt. Därför började banken istället tillverka så kallade kreditivsedlar – en sorts insättningsbevis som garanterade att den som satt in pengar på banken skulle kunna ta ut dem igen när så önskades. Sedlarna blev populära och började snart användas för att betala med.

En av Sveriges första sedlar, en papperslapp med text och signaturer

Sedel värd 5 daler kopparmynt, Stockholms banco, 1662

Det här är en av Europas äldsta bevarade sedlar av modernt snitt, en så kallad kreditivsedel. Kreditivsedlar gavs ut mellan år 1661 och 1666 men inga sedlar finns bevarade från det första utgivningsåret.

Sedeln är utgiven av Stockholms banco, där bankdirektören Johan Palmstruch redan från början ville ersätta de stora plåtmynten med sedlar eftersom de var lättare att hantera. Vid myntbrist blev lösningen därför att ge ut dessa kreditivsedlar.

Precis som för moderna sedlar garanteras sedelns värde endast av utgivarens trovärdighet. En annan likhet med dagens sedlar är att de har en fast valör, i det här fallet 5 daler kopparmynt.

Inflation på sedelmarknaden

Ett par år efter att de första kreditivsedlarna kom ut började Stockholms banco att öka sedelproduktionen. Det ledde till att sedlarna minskade i värde och det blev inflation på sedelmarknaden. När människor upptäckte det började fler och fler lämna in sina sedlar för att få ut mynten de satt in. Men Stockholms banco hade gett ut för många sedlar och hade inte tillräckligt med mynt för att människor skulle kunna få tillbaka sina pengar. Tillslut gick banken i konkurs.

Se Martin Tunefalk berätta mer om de första sedlarna och vilka lärdomar vi kan dra från dem. Inspelat den 18 maj 2021 på Ekonomiska museet, Stockholm.

Vill du veta mer?

Välkommen att utforska vad pengar och ekonomi är, har varit och kan vara. Besök våra två nya permanenta utställningar, PENGAR! och Ekonomilabbet.

Utställning med föremål och skärmar.
Foto: Daniel Gustafsson, Ekonomiska museet/SHM.

Huvudsponsor till Ekonomiska museet

Swedbank