Svenska pengar

De första svenska mynten

• Cirka 995: De första svenska mynten präglas i Sigtuna. En del är fyrkantiga, vilket underlättar tillverkningen. Läs mer om de första svenska mynten.
• 1100-talets andra hälft: Tillverkningen av mynt återupptas efter ett uppehåll på över 100 år. Mynten är tunna och de flesta har motiv bara på ena sidan. 
• 1200-tal: Många städer växer fram och i flera av dem tillverkas mynt. 

Mynt blir vardag

• Cirka 1290 En gemensam mynträkning införs i Sverige. Det blir allt vanligare att använda mynt i vardagen. 
• Cirka 1340 En ny valör införs, örtugen. Det är den första valören som införs efter penningen.   
• 1370-tal De första mynten med motivet tre kronor, ställda som vi ser dem idag, präglas.  
• 1592 Sverige får sin högsta inflation någonsin: 800 procent. Läs mer om inflation.

Kopparmynt och sedlar

• 1624: De första kopparmynten tillverkas. Från år 1644 tillverkas också stora plåtmynt.
• 1661: Europas första sedlar ges ut av Stockholms Banco. Läs mer om de första sedlarna.
• 1715–1719: Svenskarna får växla in sina koppar- och silvermynt mot mindre värda nödmynt. Läs mer om nödmynt.
• 1745: Sverige får pappersmyntfot och sedlarna kan inte längre lösas in mot metall.

Från riksdaler till kronor

• 1776–1777: Riksdalern blir huvudmynt och den medeltida mynträkningen upphör. Samtidigt slutar plåtmynten gälla som betalningsmedel. Läs mer om plåtmynt.
• 1855. Decimalsystemet införs. Det innebär att en riksdaler riksmynt delas in i 100 öre. 
• 1873. Den skandinaviska myntunionen grundas och kronan införs.  

Bankkort och digitala betalningar

• 1904 Riksbanken får monopol på rätten att ge ut sedlar. Privatbankernas sedelutgivning upphör. 
• 1931 Guldmyntfoten avskaffas.  
• 1960-tal De första bankkorten kommer till Sverige.  
• 2008. Tillverkningen av svenska mynt flyttar utomlands. År 2016 börjar även sedlarna tillverkas utanför Sverige.